5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Europaparlamentet röstade den 22 maj för att ändra reglerna för EU:s klimattull CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), så att företag som importerar mindre än 50 ton per år av berörda varor undantas från systemet. Beslutet innebär att över 90 % av alla importörer, främst småföretag, slipper den administrativa bördan att köpa utsläppsrätter och rapportera utsläppsdata – utan att klimatnyttan påverkas nämnvärt.

Enligt EU-kommissionen står den kvarvarande tiondelen av importörer för mer än 99 % av utsläppen kopplade till CBAM-varor som stål, cement, aluminium och gödsel. Tullsystemet införs fullt ut 2026, men försäljningen av utsläppsrätter skjuts nu upp till 2027. Syftet med CBAM är att skapa rättvisa konkurrensvillkor för europeiska producenter genom att sätta ett likvärdigt koldioxidpris på importerade varor från länder med svagare klimatlagstiftning. Nästa steg blir förhandlingar mellan medlemsländer och Europaparlamentet om slutlig utformning.

Olje- och gasbolag tvingas bygga koldioxidlagring

EU-kommissionen meddelade under torsdagen att de har beslutat att 44 europeiska olje- och gasbolag måste bidra till att bygga upp koldioxidlagringskapacitet på minst 50 miljoner ton per år till 2030. Detta krav är en del av Net-Zero Industry Act och syftar till att minska utsläppen från svåravkarboniserade industrier genom att påskynda utvecklingen av koldioxidinfångning och lagring, CCS. Bolagens ansvar är proportionellt fördelat utifrån deras produktion av olja och gas mellan 2020 och 2023.

Varje företag ska senast den 30 juni 2025 lämna in en plan för hur de ska uppnå sin andel av lagringsmålet, antingen genom egna investeringar eller samarbeten. Lagringsanläggningarna kommer att klassas som strategiska klimatprojekt inom EU. Regleringen förväntas träda i kraft i slutet av juli, efter en granskningsperiod. Kommissionen menar att detta är ett avgörande steg för att kombinera industriell kompetens med klimatmål och på så vis modernisera Europas industrisektor.

EU når halvvägs med sin biodiversitetsstrategi

EU har nu genomfört nästan hälften av de åtgärder som ingår i den biologiska mångfaldsstrategi som syftar till att stoppa naturförlusten till 2030. Det visar en ny rapport från EU-kommissionen och Europeiska miljöbyrån som publicerades under torsdagen. Bland framstegen finns skyddade naturområden, minskad användning av bekämpningsmedel och satsningar på ekologiskt jordbruk. Men för flera delmål saknas data, och utvecklingen för pollinatörer och fågelarter pekar fortfarande åt fel håll.

När det gäller framtidsutsikterna är EU ur kurs för alla de 13 delmål som hittills kunnat utvärderas. Med ökad takt kan nio av dessa ändå nås – men till exempel skyddet av hotade arter, pollinatörernas tillbakagång och näringsläckage i jordbruksmark ligger långt efter. För att vända utvecklingen krävs stärkt implementering av befintlig lagstiftning, inklusive EU:s naturrestaureringsförordning. Ett komplett uppföljningssystem väntas först till 2030.

ECB varnar: Torka hotar nästan 15 % av euroområdets ekonomi

En ny analys från Europeiska centralbanken, ECB, publicerad den 23 maj, visar att nästan 15 % av euroområdets ekonomiska produktion är i riskzonen vid en allvarlig torka. Studien bygger på det nya analysverktyget ”Nature Value at Risk”, NVaR, och pekar ut ytvattenbrist som det största hotet mot ekonomisk stabilitet i regionen. ECB varnar för att långvarig uttorkning av floder, sjöar och marklager kan slå hårt mot jordbruk, industri och energiproduktion – särskilt i södra Europa, men även i allt större grad i centrala och norra delar.

Sektorer som jordbruk, gruvdrift, vattenförsörjning och byggbransch hör till de mest sårbara, med upp till 30 % av produktionen i fara i vissa länder. Samtidigt visar rapporten att 72 % av euroområdets företag är direkt beroende av ekosystemtjänster, och att dessa företag står för tre fjärdedelar av all företagsutlåning i regionen. ECB uppmanar nu till ökad kartläggning av naturrelaterade risker för att bättre skydda både ekonomin och finansiell stabilitet mot klimatdrivna chocker.

EU inför riskklassificering i ny avskogningsförordning

Den 22 maj antog EU-kommissionen en tillämpningsförordning som inför en riskklassificering av länder inom ramen för avskogningsförordningen, EUDR. Syftet är att identifiera låg- och högriskområden för produktion av varor som kakao, soja, trä och nötkött – och därmed styra hur strikta hållbarhetskrav som ska gälla vid import till EU.

Klassificeringen bygger på internationella data, främst från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och avgör om företag får använda förenklade eller fullständiga due diligence-krav. Reglerna träder i kraft tre dagar efter publicering i EU:s officiella tidning och gäller direkt i alla medlemsländer.