Världens småbrukare behöver rättvisa – och vi behöver hållbara matsystem

Krönika Så mycket som 80 % av de livsmedel som konsumeras i större delen av världen kommer från småbrukare, ändå är dessa värst drabbade av sociala förödelser som svältdöd och ekonomisk katastrof. Så är verkligheten även för småbrukare i Indien, skriver Parul Sharma i en krönika.

Världens småbrukare behöver rättvisa – och vi behöver hållbara matsystem
Parul Sharma. Foto: Mikael Sjöberg

I Indien stiftas nya jordbruksreformer och lagar för att missgynna småbrukare som inte har en chans mot det stora industriella jordbruket. Nu har återigen tusentals indiska bönder samlats på New Delhis gator för att protestera och protesterna blir alltmer våldsamma. Protesterna har pågått sedan december förra året.

Protesterna handlar om nya förslag på reformer från parlamentet som kommer att lätta på reglerna kring försäljning, prissättning och lagring av jordbruksprodukter – regler som har skyddat Indiens jordbrukare från den fria marknaden i årtionden.

Öppnar för privata köpare

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Dessa reformer tillåter privata köpare att samla viktiga råvaror för framtida försäljning, vilket endast statligt auktoriserade agenter kunde göra tidigare; och de beskriver regler för kontraktsodling, där jordbrukare skräddarsyr sin produktion för att passa en specifik köpares efterfrågan.

En av de största förändringarna är att bönderna får sälja sina produkter till marknadspris direkt till privata aktörer – jordbruksföretag, stormarknadskedjor och livsmedelsbutiker online. De flesta indiska bönder säljer för närvarande majoriteten av sina produkter på statligt kontrollerade grossistmarknader eller mandis (lokala grönsaksmarknader) till säkra golvpriser. De protesterande jordbrukarna är främst oroliga för att detta så småningom kommer att leda till slut på grossistmarknaderna och säkra priser.

Självmord vanligt bland småbrukare

Sedan 1995 har hundratusentals indiska bönder begått självmord. Idag finns det forskning som visar att ett självmord begås var 30:e minut av just bönder i Indien. En bidragande faktor är det höga priset på genetiskt modifierat utsäde, och allt som modernt industriellt jordbruk medför, som sätter dessa redan resurssvaga bönder i livslånga skulder – där även en måltid om dagen blir en omöjlighet.

Jag glömmer aldrig mitt första möte med bonden Raja Swamy i delstaten Tamil Nadu år 2003. Swamy låg förlamad i sin halmsäng efter ett misslyckat självmord. Jag var där för att dokumentera antalet drabbade barn som inte kunde gå i skolan eftersom de arbetade med att spruta bekämpningsmedel ute på bomullsfälten.

Swamy dog några månader senare och hans familj försvann från jordens yta. Antagligen flyttade de till närmaste storstad för att döttrarna skulle kunna arbeta i fabrik, eller i värsta fall bli del av den växande barnprostitutionen i storstäderna. (Ur min bok: Mänskliga Rättigheter i Indien, Gleerups.)

Vill öka produktiviteten

En uppfattning som motiverat den indiska regeringen är att förändringarna kommer att förbättra jordbrukets inkomster, locka investeringar och teknik, och öka produktiviteten.

”Detta innebär döden för små och marginaliserade jordbrukare. Detta syftar till att förstöra dem genom att överlämna jordbruk och marknad till de stora företagen. De vill rycka bort vår mark. Men vi kommer inte att låta dem göra detta,” menar Sukhdev Singh Kokri i en intervju med BBC Punjabi.

Småbönder hårt drabbade

Sanningen är att det inte enbart är indiska bönder som lider. De som föder världen svälter. 80 procent av maten vi äter kommer från små till mellanstora jordbruk, men ändå är det de som lever och arbetar på landsbygden som är värst drabbade av hunger och klimatförändringarna globalt.

De som föder världen svälter.

Endast 1,7 procent av klimatfinansieringen går till småskaliga jordbrukare i världens utvecklingsländer, trots att dessa bönder är de mest utsatta för effekterna av klimatförändringarna, enligt FN-organet IFAD.

Hållbara matsystem

Hållbara matsystem handlar om matsuveränitet som innebär att makten över maten finns i händerna på producenter och konsumenter och att det globala matsystemet bör tillfredsställa deras behov, snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag. Det innebär också att mat ska produceras på ett ekologiskt hållbart sätt som inte skadar möjligheterna för framtida generationer att förse sina familjer och lokala samhällen med näringsrik mat.

– Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste