Fyra klimatforskare om president Biden och klimatet

Klimatforskarna Lena Neij, Anna Rutgersson, Johan Kuylenstierna och Markku Rummukainen har alla följt utvecklingen i USA. Här ger de sina kommentarer till Joe Bidens första dag som USA:s president, och berättar vad de hoppas få se från honom och hans administration framöver.

Anna Rutgersson

Anna Rutgersson är professor i meteorologi vid Uppsala universitet. Så här tänker hon kring Bidens första dag som president:

– Jag tycker att hans intresse för klimatfrågan är tydligt (och viktigt) och markeras genom att han initierade USA:s återinträde i Parisavtalet. USA:s engagemang i klimatfrågan är central och presidentens engagemang är en viktig markering.

Vad hoppas du på framöver?

– Konstruktiva diskussioner om hur man bäst hanterar klimatfrågan gällande förståelsen för klimatprocesserna och hur man bäst begränsar utsläpp. En global koldioxidskatt vore en optimal lösning.

Johan Kuylenstierna

Johan Kuylenstierna är adjungerad professor vid Stockholms universitet och ordförande i Klimatpolitiska rådet.

Vilka är de viktigaste insatserna för klimatet från Joe Bidens första dag som president?

– Att han på ett mycket tydligt sätt för tillbaka klimatfrågan till centrum av den politiska agendan i USA och att han gör det genom en rad konkreta åtgärder. Detta är viktigast. Det handlar inte minst om hans ambition att säkerställa att de ministrar han utser, och andra högre tjänstemän, delar synen på klimatfrågans betydelse och USA:s viktiga ledarskap. Det innebär att han skapar det breda engagemang som behövs för den nödvändiga omställningen.

– Det handlar också om en rad Presidentorders som utfärdades under hans första dag och som adresserar olika dimensioner; det globala samarbetet genom att återgå till Parisavtalet; investeringsperspektivet (carbon lock-in) genom att stoppa XO pipeline och lägga ett moratorium på utökad exploatering i Alaska; och mer direkta åtgärder som även kan kopplas till människors hälsa såsom att återställa högra krav på utsläpp från fordon.

Vad hoppas du på för framtiden?

– Ett starkare ledarskap i USA för det internationella arbetet. Det tror jag vi kommer att se. Betydligt mer framgång på hemmaplan vad gäller de ambitioner han har presenterat. Detta blir tuffare eftersom USA har en betydligt mer komplicerad (och fossilberoende) energisektor och det även finns betydligt starkare ekonomiska krafter för att bibehålla nuvarande system.

– Jag hoppas också, kanske en naiv förhoppning, att polariseringen i USA när det gäller klimatfrågan ska minska. Som det är nu innebär byten av president ofta stora svängningar i politiken vilket skapar osäkerhet och minskar möjligheter för investeringar och långsiktiga systemomställningar. Klimatfrågan behöver även i USA utvecklas till en ”möjligheternas fråga” även hos dem som idag ser dem som ett hot mot ekonomi och jobb.

Lena Neij

Lena Neij är professor vid Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet. Hon forskar bland annat kring politiska styrmedel och hur de används på hållbarhetsfältet.

Vilka är de viktigaste insatserna för klimatet från Joe Bidens första dag som president?

– De viktigaste insatserna för klimatet från Bidens första dag är att ta USA tillbaka in i Parisavtalet och att ta steget till att vara en samlande kraft internationellt i det framtida klimatarbetet.

Vad hoppas du på för framtiden?

– Jag hoppas att Biden kommer driva en stark klimatpolitik med höga ambitioner på internationell nivå, sätta tydliga mål för klimatarbetet i USA och bidra till gröna investeringar inom energiområdet.

Markku Rummukainen

Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid SMHI. Även han är medlem i Klimatpolitiska rådet.

Hur ser du på Joe Bidens insatser så här långt?

– Klimatet var en av de frågorna han lyfte starkt fram inför valet. Han har redan börjat att leverera. Beslut och förändringar vid myndigheter från de senaste fyra åren ska gås genom, vetenskaplig rådgivning lyfts igen fram och åtgärder vidtagits för att främja klimatomställningen genom att utreda hur man bättre ta hänsyn till utsläppens samhällseffekter, motverka främjandet av oljeexploatering. USA återansluter sig till Parisavtalet, John Kerry har utsatts till klimatambassadör och återupptagandet av samarbeten kommer igång. Det kan bli en nystart i det federala klimatarbetet i USA och landet kan komma in från kylan internationellt. Det känns som en bra början.

Det kan bli en nystart i det federala klimatarbetet i USA

Vad kan han göra för att få fart på klimatarbetet och vilka är svårigheterna?

– Han kan använda presidentorder för att styra federala myndigheter och även agera internationellt. Kanske hinner USA redan i år uppdatera sin nationella klimatplan som alla länder lämnar in till FN:s klimatkonvention i enlighet med det som ingår i Parisavtalet. En sådan plan skulle kunna fästa Bidens ambition om att USA:s utsläpp ska bli netto noll till år 2050 och kasta ljus på hur det ska gå till, till exempel investering i klimatomställningen. USA har tidigare också bidragit med en hel del resurser till internationellt klimatarbete, inklusive klimatfinansiering, vilket kanske återupptas.

– Med tanke på att demokraterna nu har majoritet både i representanthuset och i senaten, är även lagstiftning en möjligare väg än under Obamas andra mandatperiod, när senaten hade republikansk majoritet. Eftersom presidentorder är sårbara för vad nästkommande president vill, kan han med eventuell lagstiftning bättre säkra USA:s klimatarbete. Sedan kommer det säkert även i fortsättningen finnas olika viljor, så han kommer att behöva nå ut också till progressiva republikaner.

Vad hoppas du på?

– En mandatperiod på fyra år är kort, så det vore bra om Biden under de nästkommande fyra åren lyckades få med sig hela USA vad gäller eget klimatarbete och internationellt, lagfästa beslut om klimatsäkring av politiken, och säkra investeringar i klimatomställningen. Klimatomställningen handlar om att göra saker nu och göra saker på sikt, så både snabbhet och långsiktighet är viktigt.