FN:s plastförhandlingar fortsätter nu i Bangkok där tekniska förhandlingar pågår inför de slutgiltiga förhandlingarna i Busan, Sydkorea, i november 2024. Målet med plastförhandlingarna, som inleddes för två år sedan, är att nå en bindande global överenskommelse om att hantera plastföroreningar.
USA nyckelspelare i globala plastförhandlingar
Plast Under de tekniska förmötet inför höstens stora plasttoppmöte i Sydkorea verkar det nu som om USA byter sida och kan tänka sig vissa restriktioner på den globala plastproduktionen. USA:s slutliga ställning i förhandlingarna beror dock på vem av Harris och Trump som vinner det amerikanska presidentvalet.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Många intressenter som exempelvis miljöorganisationer, ursprungsbefolkningar och plastindustrin har stängts ute från mötena i Bangkok, vilket har väckt kritik mot bristen på öppenhet och insyn.
Under mötet arbetar två expertgrupper som fokuserar på finansiering av avtalet och med att identifiera farliga kemikalier i plastprodukter som kan förbjudas eller begränsas i avtalet.
En central fråga är om avtalet ska reglera själva produktionen av plast eller endast hantera värdekedjan efter att plastprodukterna har tillverkats. Det finns starka krav från vissa länder och miljöorganisationer på avtalet på något sätt begränsar produktionen av ny plast.
Det råder också delade meningar om hur bindande avtalet ska vara. Vissa länder förespråkar tydliga tidslinjer för att fasa ut vissa plastprodukter, medan andra vill ha mer flexibel reglering.
USA, som tidigare varit kallsinniga mot att begränsa plastproduktionen, visar nu tecken på att kunna stödja vissa begränsningar. Detta skulle enligt experter kunna förändra dynamiken i förhandlingarna. Det är dock fortfarande oklart om USA kommer att stödja obligatoriska begränsningar eller föredra frivilliga åtgärder.
Exakt hur USA kommer att agera i de slutliga förhandlingarna i Sydkorea kommer också att bero på vem som vinner presidentvalet i november. Presidentkandidaten Donalt Trump har under sin tidigare presidentperiod tydligt visat ovilja mot globala miljöavtal.