Allt fler frågar efter uppgifter om hur företag arbetar med hållbarhet. Susanne Arvidsson forskar inom området på företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hon berättar att bland andra långivare i allt större utsträckning ställer frågor om saken.
Trenden: Kommunikation allt viktigare
Kommunikation
Företagen kommunicerar hållbarhet allt oftare och allt fler efterfrågar informationen. Kommunikationen handlar inte längre bara om miljö, vilket har lett till ett nytt begrepp: SDG-wash. Men frågor kvarstår kring uppföljningen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Trenden är att många företag ser etik och hållbarhet som en affärsmöjlighet, säger Susanne Arvidsson.
Svensk Exportkredit gör till exempel en hållbarhetsanalys innan de beviljar krediter.
De som söker anställning hos företagen är också intresserade av hur företaget arbetar med frågorna.
– Man är helt enkelt tvungen att integrera hållbarhet i verksamheten för att attrahera personal, speciellt yngre, säger Susanne Arvidsson.
Inte bara klimat
Klimat och miljö dominerar området, men andra delar av hållbarhetsarbetet leder också till frågor från externa och interna intressenter.
– Man vill veta hur företagen arbetar med antikorruption, mänskliga rättigheter och sin personals rättigheter på olika marknader, säger Susanne Arvidsson.
Att allt fler kommunicerar om hållbarhet beläggs också av forskningsrapporten ”Walking the Talk?” från Misum som är centrum för hållbarhetsfrågor hos handelshögskolan i Stockholm. Årsredovisningar, uppförandekoder och hemsidor har gåtts igenom. Därefter har företagen poängsatts för hur de kommunicerar sina mål och också för hur de kommunicerar uppföljning. Första undersökningen gjordes år 2015 och jämfört med då har företagen blivit bättre på båda delarna.
– Betygssättningen visar att företagen både kommunicerar sitt hållbarhetsarbete i större grad och följer upp målen, säger Lin Lerpold hos Misum.
Alla branscher förbättras
År 2015 fick några företag noll poäng sammantaget, alltså inga poäng alls, varken för kommunikation eller rapport om uppföljning. År 2019 finns inga sådana eftersläntrare kvar och genomsnittspoängen för alla branscher har ökat. Största förbättringen gjordes mellan 2015 och 2017.
Företagen har inte valts ut för att de är bättre än andra. Alla som finns på Large Cap-listan finns med, förutom tre som fallit bort av olika skäl som är kopplade till arbetsmetoden och inte säger något om företagens hållbarhetsarbete.
Undersökningen utgår från att företagen rapporterar sanningsenligt. Någon kontroll av vad som verkligen sker görs inte.
Att verkligen ta reda på om orden överensstämmer med handling i praktiken förblir problematiskt. Det är helt enkelt svårt att ta reda på den saken.
– Hur säger man att någon excellerar i mänskliga rättigheter eller antikorruption? Att kunna se hur duktiga företagen verkligen är inom hållbarhetsområdet är en utmaning. Det här är en lärprocess, säger Susanne Arvidsson.
SDG-washing ett nytt begrepp
Hon berättar att överensstämmelsen mellan praktik och ord är något som diskuterats länge:
– Det är frågan som alltid varit närvarande och nu talar man om SDG-washing, säger hon.
SDG står för Sustainable Development Goals, FN:s hållbarhetsmål. SDG-washing är ett begrepp som växt fram i takt med att alltfler företag kommunicerar sitt arbete just med hänvisning till hållbarhetsmålen.
Susanne Arvidsson tror att risken för företag som struntar i att genomföra det de utlovat ökar i takt med att kraven på efterlevnad också gör det.
– Det blir större konsekvenser idag för dem som trampar snett, säger hon.