Inga produkter i varukorgen.
”Sverige kommer att behöva lagra koldioxid”
Energi Utsläppen från transporter och stål- och cementtillverkning är de största utmaningarna på vägen mot ett koldioxidneutralt Norden. Bland annat kommer koldioxidlagring, CCS, att krävas, enligt den Internationella energimyndigheten, IEA.
Chris Schwarz/Flickr
Markus Wråke är energiexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet och projektledare för rapporten Nordic Energy Technology Perspective 2016. Tillsammans med IEA och andra forskare i de nordiska länderna har han studerat de tekniska och politiska möjligheterna att minska de nordiska, energirelaterade utsläppen med 85 procent till år 2050 – jämfört med 1990.
Det kommer att kräva både tekniska innovationer och att politikerna tar industrins utmaningar på allvar och ökar tempot på transportområdet.
Energiintensiv basindustri
– De riktigt stora utmaningarna finns i industri- och transportsektorn. Eftersom vi är så beroende av vår energiintensiva basindustri så måste vi satsa på innovation och teknikutveckling där, säger Markus Wråke.
Sverige är väldigt beroende av dessa industrier, men ändå har vi satsat för lite på radikalt förbättrade produktionsmetoder, tycker IEA.
– Sverige har varit märkligt avvaktande till tekniker för koldioxidinfångning och lagring. Det är fortfarande väldigt otydligt vad regeringen tycker. Jag hoppas att Energikommissionen som Ibrahim Baylan leder tar i den här frågan, säger Markus Wråke.
Fossilfria transporter
Transportsektorn, som står för mer än 20 procent av Nordens växthusgaser, går att göra fossilfri med en kombination av elektrifierade fordon, biodrivmedel, smartare stadsplanering och alternativa mobilitetslösningar. Men tempot i omställningen behöver skruvas upp ordentligt, enligt IEA.
– Här finns massor av politiska verktyg som vi vet fungerar och som kan användas mer. Till exempel måste infrastruktursatsningar bättre hänga ihop med klimatmålen, fordonsskatter bör differentieras ytterligare och villkoren för förmånsbilar ses över, säger Markus Wråke.
Planer bortom kärnkraften
Regeringen måste också på allvar planera för ett system utan kärnkraft, enligt rapporten. Den anses helt enkelt vara för dyr och kommer att försvinna av ekonomiska orsaker. Samtidigt vore det dumt, både ekonomiskt och för klimatet, om alla reaktorer avvecklades för snabbt. I rapporten räknar forskarna med att kärnkraften minskar från 22 procent av den nordiska elproduktionen till 6 procent år 2050. Det sker i takt med att kärnkraftsreaktorer åldras, energianvändningen effektiviseras och framför allt genom att vindkraften kommer till.
