– Världen har samlats kring högre ambitioner i Parisavtalet och då vill vi att det ska synas i utsläppshandeln. Vi har ett tungt mandat för en sådan politik. Om ETS inte reflekterar Paris kommer vi att få nationella system och då får vi inte en EU-politik för omställning, säger hon.
Christofer Fjellner (M), Europaparlamentariker och ledamot i miljöutskottet, ser risken för att skärpta mål för utsläppsrätterna skulle leda till ett så kallat koldioxidläckage, som innebär att vissa europeiska företag väljer att ha stora utsläpp utanför EU. De vill inte riskera att konkurreras ut av företag utanför EU, som har lägre kostnader för utsläpp.
– Ingen skulle ifrågasätta det riktiga i att driva på utveckling och teknisk innovation för att Sverige och EU ska ligga i framkant, om det inte vore för att det krävs en fin balansgång för att inte företagen ska tvingas flytta, säger han.
Fjellner betonar också vikten av att kunna hitta en bra politisk kompromiss i parlamentet.
– Om vi inte kommer överens i Europaparlamentet blir vi helt överkörda av ministerrådet. När man närmar sig slutpunkten brukar majoriteten komma överens.
Yvonne Ruwaida, statssekreterare hos klimat- och miljöminister Åsa Romson, anser att ambitionerna för utsläppshandelssystemet måste höjas.
– Det viktigaste är att fastställa en prissignal. Vi kan inte vänta in länderna utanför EU, vi måste fortsätta ta steg framåt, säger hon, och får medhåll av Cecilia Kellberg, ansvarig för miljö- och klimatfrågor på branschorganisationen Energiföretagen Sverige.
– Prissignalen är jätteviktig. I dag är priserna så låga att de inte ger någon styrsignal, säger hon.
Fakta
EU:s system för utsläppshandel
EU:s system för utsläppshandel, ETS, (Emissions trading system) är ett styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet har funnits sedan 2005. Till en början omfattade det bara koldioxid, men sedan 2013 inkluderas även fluorkaboner o lustgas.I dag anser många att det finns för många utsläppsrätter i omlopp. Det problemet vill EU komma till rätta med.En utsläppsrätt, vilket innebär ett ton koldioxid, kostar i dag fem-sex euro.