Sverige begränsar rätt till miljöinformation

Restriktionerna är många när Sverige ratificerar Århuskonventionen om allmänhetens tillgång till miljöinformation och möjlighet att överklaga miljöbeslut.
Regeringen och statsråd kan hålla miljöinformation hemlig, trots att konventionen säger något helt annat och miljöorganisationer kommer inte att kunna överklaga alla beslut.

Århuskonventionen är en FN konvention som handlar om att allmänheten ska ha tillgång till information om miljöfrågor, ha möjlighet att delta i beslutsprocesser och kunna begära överprövning av beslut.

Konventionen undertecknades 1998 och trädde i kraft 2001 men hittills har Sverige inte ratificerat denna. Nu föreslår dock regeringen att detta ska bli av, men restriktionerna är många. Exempelvis när det handlar om beslut attinte lämna ut information som fattats av stadsråd eller regering.

– Det kan handla om att en person vill ha information från regeringen om en känslig fråga som berör många, låt säga kärnkraftsfrågan. Får man ett omotiverat avslagsbeslut finns det ingen möjlighet att gå vidare, berättar Rikard Janson, sakkunnig på Naturvårdsverket.

Får inte överklaga

Även miljöorganisationernas rättigheter är begränsade. Enligt Århuskonventionen ska de och andra än de som är sakägare i ett mål ha rätt att överklaga regeringsbeslut på miljöområdet, men den här delen av konventionen vill regeringen inte heller ratificera. Om man är personligen berörd av beslutet har man rätt att överklaga via rättsprövningslagen som berör myndighets utövning mot enskilda, men som organisation är det stopp. Miljöorganisationer kan inte heller överklaga beslut som fattats inom ramen för andra lagar än miljöbalken och väg- och järnvägslagen, som exempelvis ett tillsynsbeslut.

– Jag tror att det beror på att regeringen är rädd för att miljöorganisationerna ska börja förhala beslutsprocesser och att det i sin tur ska leda till att handläggningstiderna blir långa. På Naturvårdsverket tror vi att det är en obefogad rädsla och att organisationerna istället fyller en funktion genom att bidra med värdefull kunskap, säger Rikard Janson.

Många andra länder, exempelvis i östra Europa och Baltikum har man ett öppnare rättssystem i det här avseendet. Här har det inte lett till några problem.

Offentlighetsprincipen

Naturvårdsverket och vissa partier, exempelvis Kristdemokraterna har opponerat sig mot restriktionerna i samband med ratificeringen av Århuskonventionen. Även Svenska Naturskyddsföreningen är kritisk.

– Sverige lägger sig knappt på mininivå i sitt förslag på hur konventionen ska genomföras i svensk lagstiftning. En av förändringarna är att miljöorganisationer får rätt att överklaga beslut som fattats enligt järnvägslagen och väglagen. Men vi tycker att det borde gälla fler lagar, exempelvis plan och bygglagen, säger Mona Blomdin Persson på SNF.

Grundlag i vägen

Anledningen till att regeringen valt att införa alla dessa restriktioner har främst en praktisk betydelse, tror Rikard Janson på Naturvårdsverket. Vissa av lagarna som skulle behöva ändras tillhör Sveriges grundlag och måste därför röstas igenom under två mandatperioder. Regeringen ville ratificera konventionen snabbare än så.

Om det tagits något beslut om att man successivt ska fortsätta att implementera hela konventionen har han dock inte hört något om. Naturvårdsverket tycker att det är något som regeringen borde arbeta med.

– De kanske inte har så står praktisk betydelse, men principiellt är de viktigt, säger Rikard Janson. Möjligheten att överklaga ska inte begränsas när det gäller statsråden och regeringen, jag tycker att det här har ett symboliskt värde även om det i sak inte gäller särskilt många ärenden.

Fakta//: Lagändringar i Sverige angående Århuskonventionen.

Miljöorganisationerna får en viss utvidgad möjlighet att överklaga miljöbeslut, tidigare har det varit begränsat till miljöbalken, nu omfattas också väglagen och järnvägslagen. Dessutom kommer myndighetsbegreppet utvidgas vilket innebär att allmänheten har rätt att få ut information inte bara från myndigheten, utan även av privata organ som arbetar med ärenden på myndigheternas uppdrag.

Bakgrund//: Århuskonventionen

Århuskonventionen handlar i grunden om förhållandet mellan medborgarna och deras regeringar och är ett avtal om regeringarnas ansvarsskyldighet gentemot medborgarna när det gäller miljöområdet.

Konventionen har tre pelare;

1)Allmänhetens tillgång till information som finns hos myndigheter

2)Allmänhetens deltagande och beslutsprocesser på miljöområdet

3) Allmänhetens tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor

Enligt konventionen ska allmänheten i ett tidigt skede i beslutsprocessen informeras om vilket området beslutet gäller, vilken form av beslut som ska antas, vilken den behöriga myndigheten är, den tänkta beslutsprocessen och praktiska detaljer. På så sätt ska de ha möjlighet att verkligen delta i beslutsprocessen.

Konventionens tanke är att man genom att öka allmänhetens deltagande när det gäller miljö också främjar ett bättre miljöskydd. Århuskonventionen är speciell eftersom den knyter samman frågor om miljö och mänskliga rättigheter med utgångspunkten från våra skyldigheter mot kommande generationer.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.