Inga produkter i varukorgen.
Lag på miljö i årsredovisningar
Efter den 1:a maj räcker det inte att ha med ekonomiska fakta i årsredovisningen om man är ett större företag. Bland annat ska information om miljö och personalfrågor finnas med, men kraven är luddiga.
– Vi är skeptiska. Det är svårt att förstå vad regeringen egentligen vill ha ut av detta, säger Göran Norén på Svenskt Näringsliv.
Lagändringarna, som bygger på ett av EG:s bolagsrättsliga direktiv, innebär att företag ska börja lämna upplysningar även om sådant som inte har finansiell karaktär i sina årsredovisningar, men som behövs för att förstå företagets ”utveckling, ställning och resultat”, En diffus formulering som ger företagen ett stort tolkningsutrymme eftersom informationen som krävs beror på förutsättningarna i det enskilda företaget.
– Syftet är att företagen ska lämna uppgifter från flera aspekter av sin verksamhet, inte bara sådan som har direkt koppling till finansiella omständigheter. Det ger en bättre grund för intressenter som kanske funderar på att investera i företaget eller köpa deras varor, säger Stefan Pärlhem, ämnesråd på Justitiedepartementet.
Det kan exempelvis handla om att redovisa företagets utsläpp, avfall och energianvändning, eller ge upplysningar om etiska riktlinjer och verksamhet i tredje världen. Huvudtanken är att utomstående ska kunna förstå företagets verksamhet på ett bredare plan.
Hoppas på praxis
– När man tar fram ett lagförslag kan man antingen välja att lista exakt de uppgifter som ska lämnas, men då riskerar man att viktiga upplysningar inte kommer fram, eller så kan man göra en mera allmän hållen bestämmelse där innebörden får utvecklas genom praxis, säger Stefan Pärlhem och förklarar att eftersom redovisningslagstiftningen är en ramlagstiftning har regeringen i det här fallet valt en generellt hållen bestämmelse som ligger nära själva direktivet.
Förhoppningen är att bokföringsnämnden, som består av representanter från myndigheter och näringsliv ska komma att ge ut en mer utförlig vägledning om vad som är god sed och hur bestämmelsen bör tillämpas. Det hände 1997 när lagen om miljöredovisning för tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken kom. Just nu pågår en utredning som ska titta på om företagen följt denna eller om man behöver gå vidare med mer detaljerade regleringar. I så fall kan det eventuellt också komma att gälla den nya lagen.
– Med allmänt hållna lagar, som inte får stöd i en praxisutveckling, finns det ju alltid en risk att företag låter bli att tillämpa dem, konstaterar Stefan Pärlhem.
Vad vill de?
Göran Norén på Svenskt Näringsliv är dock kritisk mot det nya förslaget. Främst till att det är otydlig vad det är man egentligen ska rapportera.
– Generellt tycker jag att det är för mycket krav kring uppgiftslämnande. Ska man lägga in nya krav måste det vara klart vad man ska rapportera. Det här blir ytterligare en pålaga och till vilken nytta? undrar han.
Den som inte följer den nya lagen behöver inte heller räkna med några repressalier, förutom ett dåligt omdöme från revisorn som granskar redovisningen. Böter eller vite är det inte tal om.
– Men årsredovisningen granskas av externa revisorer. De kan bedöma att ett företag inte följer lagen och kommentera det i revisionsberättelsen. Det kan vara till nackdel för företaget gentemot exempelvis externa investerare, långivare och kunder, säger Stefan Pärlhem.
Bakgrund//
Att rapportera fakta som inte är av finansiell karaktär i årsredovisningen var väldigt ovanligt för 15 år sedan. 1993 producerades cirka 100 hållbarhetsredovisningar världen över enligt corporateregister.com, vilket kan jämföras med över 1 500 tio år senare. Bakgrunden till boomen har varit att storföretag länge tampats med ett skadat förtroende på grund av skandaler och börsras. Genom att ta in etiska och moraliska aspekter i sina redovisningar ville man visa att man var ansvarsfull och etisk i sitt företagande. Vanligast är detta Europa och bland stora och multinationella företag. I Sverige gör cirka 25 stora koncerner årligen hållbarhetsredovisningar. Få mindre och medelstora företag har hängt på trenden och utanför Europa och Nordamerika är det inte heller så vanligt att man rapporterar fakta som inte är av finansiell karaktär.
Enligt EUs moderniseringsdirektiv räcker dock inte företagens frivilliga ambitioner. Från den 1:a maj träder den nya lagen om redovisningsplikt av icke-finansiell information i kraft. Lagen gäller stora företag med mer än 200 anställda eller som har mer än 1 000 prisbasbelopp (cirka 39 miljoner) i tillgångar. Små och medelstora företag omfattas inte.
