Svårt att identifiera miljöaspekter

En viktig del i ett företags miljöledningsarbete är att fastställa så kallade betydande miljöaspekter. Det innebär att ta reda på vilken eller vilka av företagets aktiviteter, produkter eller tjänster som har störst miljöpåverkan. För att underlätta det arbetet har IVF gett ut en skrift med vägledning för företag.

– Det är ofta svårt för företagen att hitta bra metoder när de ska bestämma vilka aspekter som har betydande miljöpåverkan. Få har den samlade kunskap som krävs, konstaterar Mats Zackrisson på IVF, författare till ”Miljöaspekter – identifiering, bedömning, prioritering”.

Processen att ta fram miljöaspekter har tre steg – identifiering, som ger en lista med alla miljöaspekter, miljömässig bedömning, där man tar fram de betydande miljöaspekterna och slutligen affärsmässig prioritering, som leder fram till förbättringsmålen.

Utgå från resursflöde

Ett tips från Mats Zackrisson är att utgå från flödet av material, resurser och energi för att hitta företagets miljöaspekter. Man kan exempelvis titta på inköpsstatistik och produktionsrapporter.

– Man kan utgå från att man inte kan ha någon miljöpåverkan utan att olika resurser är inblandade, så att se på resursflödet är en bra ingång för att hitta miljöpåverkan, menar han.

Det kan också vara svårt att veta var gränsen ska dras och hur omfattande företagets miljöledningssystem ska vara. ISO 14001 koncentrerar sig på ett anläggningsperspektiv, det vill säga verksamheten inom de egna grindarna. Mats Zackrisson påpekar att många verksamheter, särskilt verkstadsföretag har mindre påverkan inne i fabriken än vad användningen av produkten har. Därför tycker han att företagen åtminstone i viss mån bör söka miljöaspekter även utanför sin egen verksamhet.

Använd flera personer

Mats Zackrisson rekommenderar att företaget använder en person som verkligen kan verksamheten för att ta fram alla aspekter som på något sätt kan påverka miljön. När man därefter ska bestämma vilka aspekter som har en betydande påverkan är det bra att vara fler och använda någon med miljökunskap, kanske en konsult. Om en enda person gör bedömning finns det risk att aspekterna inte får en allsidig belysning.

Något som försvårat för företag är att standarden skiljer sig från vägledningen ISO 14004 angående vilka kriterier man får ta hänsyn till när man bedömer vilka miljöaspekter som har betydande miljöpåverkan. Den rimligaste tolkningen av ISO 14001 är att endast naturvetenskapliga kriterier får användas medan ISO 14004 godkänner att ekonomiska kriterier ligger till grund för bedömningen. Certifieringsorganen har reagerat mot detta och bestämt att bedömningen ska göras i linje med ISO 14001, det vill säga att naturvetenskapliga kriterier ska beaktas i första hand. Affärsmässig hänsyn får inte bestämma vilka miljöaspekter som har miljöpåverkan.

Ekonomiska kriterier

Mats Zackrisson håller med om att de ekonomiska kriterierna inte hör hemma i processen förrän man ska bestämma vilka miljöaspekter som ska åtgärdas. Men han påpekar att det finns andra kriterier, som lagkrav och intressentkrav, som kan användas på ett tidigt stadium. Detta håller certifieringsorganen med om, vilket gör att svenska företag också kan ta hänsyn till lagkrav och intressentkrav när de bedömer vilka miljöaspekter som har betydande miljöpåverkan, bara det inte leder till att någon miljöaspekt stryks från listan.

– När det gäller vissa miljöaspekter är det brist på naturvetenskapliga kriterier för att bestämma om de har stor miljöpåverkan. Då är det bra om man istället kan utgå från lagkrav, menar Mats Zackrisson.

Ett steg i taget

Det är viktigt i processen att ta varje steg för sig och inte blanda ihop dem. Enligt Mats Zackrisson börjar många resonera om påverkansgrad redan när de identifierar och bedömer miljöaspekter. Det kan leda till att de begränsar sig och sållar bort sådant som är betydande miljöaspekter.

– Men om något har miljöpåverkan ska det vara med på listan, även om det inte går att åtgärda i dag. Den situationen kan förändras, menar Mats Zackrisson.

När företaget tagit fram de betydande miljöaspekterna säger standarden att man ska utforma förbättringsmål. Mats Zackrisson menar att standarden här missat ett steg i processen, nämligen att generera olika förbättringsförslag.

– Det kan göra att företag tappar tråden och får svårt att knyta ihop miljöaspekterna med målen i ledningssystemet.

Han rekommenderar att företaget lägger ner arbete på att få fram olika förbättringsförslag innan man bestämmer vad man ska sätta för mål. Att be de anställda komma med förslag kan göra att fler bra lösningar kommer fram och ökar engagemanget för miljöarbetet.

Läs mer: Hon tar över vd-rollen på familjeägda företaget Energiförbättring