Forskare vid Lunds universitet har undersökt vad som påverkar artrikedomen av pollinatörer mest, befolkningstäthet eller andelen grönyta.
Stadens form har stor betydelse för pollinatörer
Ekosystemtjänster Forskare vid Lunds universitet har undersökt vad som påverkar artrikedomen av pollinatörer mest, befolkningstätheten eller andelen grönyta. Resultatet förvånade forskarna själva.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Resultatet av studien, som enligt ett pressmeddelande från Lunds universitet förvånade forskarna själva, visade att befolkningstätheten, inte andelen grönyta, är det som har störst påverkan på artrikedomen.
– Vi ser att desto mer tätbefolkat, desto färre arter av både vildbin och blomflugor hittar vi i trädgårdar och på bostadsgårdar. Vi ser också att områden med slutna bostadsgårdar och höga hus har färre arter av vildbin än områden med radhus och villor, även när det finns stora grönytor mellan husen, säger Anna Persson, en av forskarna bakom studien i en kommentar.
Torftiga miljöer i täta områden
Fakta
Så gjordes studien
Enligt forskarna kan det finnas två möjliga orsaker till detta, dels att höga hus och slutna gårdar blir fysiska barriärer för insekter, och dels att miljöerna i tätbebyggda områden ofta är torftiga miljöer för pollinatörer. Även om de räknas som gröna på grund av att det finns en gräsmatta innehåller de få buskar och blommor. Forskarna jämför med villaträdgårdar, där det oftast finns en större variation av växtlighet.
Olika bin i stad och på landsbygd
Studien visade även av stadens trädgårdar innehåller andra arter av vildbin än de som finns på landsbygden. Något som enligt forskarna innebär att åtgärder för att bevara mångfalden av bin behövs i både städer och på landsbygden.
För blomflugor såg resultatet annorlunda ut, där hittades bara en bråkdel av de arter som finns på landsbygden i staden. Troligtvis på grund av att livsmiljöer för blomflugornas larver är mer sällsynta där, som exempelvis vattenmiljöer och döda växtdelar.
Viktig kunskap för stadsplanerare
Anna Persson hoppas att studien ska bidra med ny kunskap för de som bygger och planerar städer.
– Vi visar att stadens form har betydelse. Genom att minska de fysiska barriärerna mellan bostadsgårdar och genom att blanda bebyggelse av olika slag kan man gynna pollinatörer.
– Dessutom visar vi att det finns utrymme att uppgradera de befintliga grönytorna, särskilt i områden med flerfamiljshus. Grönytorna där har ofta låg kvalitet, både för biologisk mångfald och för människors rekreation. Ett sätt att uppgradera dem kan vara att låta dem bli lite vildare, med mindre intensiv skötsel och mer inhemska växter, säger hon i en kommentar.
Artikeln har tidigare publicerats i nyhetsbrevet Hållbart Samhällsbyggande.