Forskning: Fler gamla skogar behövs

– Databasen är väldigt underanvänd inom forskningen. Men det är så mycket data så det kräver mycket jobb att få ordning på den, säger Micael Jonsson, Umeå universitet.

På jakt efter ekosystemtjänster i databasen

Forskarna har valt ut sex olika aspekter att undersöka. Det handlar om trädens tillväxt, blåbärsproduktion, kolinlagring i mark, potentiell viltproduktion, hur många olika växter det finns och mängden död ved.

– Det är sex variabler som kan representera många olika ekosystemtjänster. Viltproduktion, till exempel, ger tillgång till föda för människor, jakt, samt bidrar till biologisk mångfald, säger Micael Jonsson.

Alla ekosystemtjänster lika viktiga

Forskarna har sedan tittat på hur många olika ekosystemtjänster skogarna har. De har däremot inte värderat de olika ekosystemtjänsterna, utan alla räknas som lika viktiga, och inte heller tittat på ekonomiska värden.

– Det skulle försvåra eftersom vissa ekosystemtjänster är nästan omöjliga att värdera ekonomiskt, säger Micael Jonsson.

Skillnader på olika gamla skogar

Enligt studien är det stora skillnader mellan olika typer av skog och olika gamla skogar.

– Något som var lite överraskande var att de gamla skogarna hade så höga nivåer av många av de ekosystemtjänster vi undersökte. Vi lever ofta bland skogar som är skötta eller har varit skötta, och det är därför svårt att veta vad gamla skogar är kapabla till, säger Micael Jonsson.

Åldern har betydelse

Forskarna blev också förvånade över att åldern har så stor betydelse. I studien undersöktes skogar i olika åldersintervall, upp till 185 år.

– Det var överraskande att det var så stora skillnader. Om man väljer att manipulera tiden mellan avverkningarna och avverka skogen yngre än tidigare, så skulle den tappa ännu fler värden och få lägre nivåer på de flesta ekosystemtjänsterna, säger han.

En björk här och där gör susen…

Även trädslaget spelar stor roll. En blandskog med gran och björk är bättre ur ekosystemperspektiv än en ren tallskog.

– Skogsbruket måste börja fundera ännu mer på vad bruket innebär för skogliga värden och inte bara se på ekonomin. Enligt skogsvårdslagen ska miljömål och produktionsmål vara likställda. Vi har ännu inte levt upp till miljömålet för den svenska skogen, så något måste göras, säger Micael Jonsson.

…och granarna överraskade

För egen del blev han överraskad av granskogarnas kapacitet.

– När man tittar på hur värdena förändras med skogens ålder så var granskogar och skogar med gran och björk de som var klart mest värdefulla när de var mellan 120 och 180 år gamla.

Resultaten pekar också på att klimatförändringarna kan leda till att våra skogar förlorar värden, men att blandskog med tall, gran och björk kan vara ett bra sätt att motverka sådana negativa effekter av ett varmare klimat.

Behöver vi mer av de här ekosystemtjänsterna?

– Vi behöver fler gamla skogar, och se till att de som finns får vara kvar. De gamla skogar som finns är inte särskilt lättillgängliga eftersom de flesta ligger ganska långt bort från samhällen. Vi skulle behöva fler äldre skogar som är mer lättillgängliga så att folk kan dra nytta av ekosystemtjänsterna.

Och när når en vanlig tallplantage sin peak-ekosystemtjänst?

– (Skratt) tallskogarna var ganska jämndåliga. Och även för träproduktion är tall inte optimalt, säger Micael Jonsson.