Smarta verktyg hjälper Kungsbacka med Agenda 2030

Har märkt skillnad

Han är en av tio personer på hållbarhetsavdelningen. De har bland annat i uppdrag att leda och samordna hållbarhetsarbetet, att utmana hela den kommunala organisationen med sina 6 500 medarbetare att växla upp, och att ta fram underlag till kommunbudgeten och följa upp nyckeltalen. Och Sven-Erik Bergström har kunnat notera en skillnad.

– Vi har ju jobbat successivt med Hållbarhetsbokslutet och sedan ett par tre år tas det i samma veva som bokslutet. Det roliga är att politiken i den senaste budgeten tagit till sig av detta och ändrat de övergripande målen.

Målen blev tydligare

Tidigare var Kungsbackas övergripande mål ganska vagt formulerat: ”Kungsbackas miljöarbete utgår ifrån de nationella miljömålen, de globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet” stod det. Men i våras var skrivningarna ändrade till: ”Kungsbacka ska verka för ett fossilfritt och cirkulärt samhälle som också skyddar och främjar biologisk mångfald” och ”Kungsbacka ska verka för ett socialt hållbart samhälle”.

– De har pinpointat det ytterligare, konstaterar Sven-Erik Bergström, och fortsätter:

– Vi har som målsättning att få in hållbarhetsarbetet i budgetarbetet och styrningen, och nu i våras klickade det! Plötsligt kom slutsatserna från hållbarhetsarbetet in. Vi är inte framme än men har kommit en bra bit på väg.

Hållbarhetsbokslutet samlar resultaten

Kungsbacka arbetar med ett årligt Hållbarhetsbokslut för att undersöka hur det går med de respektive målen. Bokslutet utgår från de globala målen och visar hur långt kommunen har nått. I första hand används siffror från Kolada för jämförelsen.

Sven-Erik Bergström visar den analys som avslutar hållbarhetsbokslutet. Den innehåller alla 17 globala mål, och visar vad kommunen gör bra, vilka utmaningarna är och vad som krävs för att nå målet. Dessutom är de 17 målen graderade utifrån vilket som har störst effekt globalt. Bland de mörkgröna målen finns mål 13, bekämpa klimatförändringarna. Det är alltså ett av de områden där Kungsbackas insatser bedöms få störst effekt.

– Kungsbacka är Hallands näst största kommun med 85 000 invånare, men med en relativt liten stadskärna. Bilberoendet är högt och många pendlar in till Göteborg. En av våra största utmaningar är att få till en kollektivtrafik som stödjer utvecklingen i kommunen, säger Sven-Erik Bergström.

Konsumtionen en kommunal huvudvärk

Tabellen i hållbarhetsbokslutet omvandlar FN:s globala mål till kommunala åtgärder. För mål 13 framgår det att kommunen lyckats uppnå sänkta utsläpp från matportioner, fler solcellsanläggningar, utfasning av köldmedier och att de kommunala resorna går med förnybara drivmedel. Men utsläpp från transporter, mer förnybar energi och utsläpp från konsumtion är stora utmaningar som kvarstår för att Kungsbacka ska få grönt ljus.

– Vi ligger i ett land med de bästa förutsättningarna att konsumera, och Kungsbacka till hör de kommuner i Sverige som har bra förutsättningar. Som kommun ligger vi inte så illa till vad gäller koldioxidutsläppen. Men vi har postnummerområden som sticker ut rejält. Konsumtionsbiten är en stor utmaning, säger Sven-Erik Bergström.

Han ser bokslutet som ett verktyg.

– Hållbarhetsbokslutet är det enda redskapet kommunen har för att hantera de globala målen. Så det är inte så konstigt om det inte har gått tidigare när vi inte har haft bra verktyg. Det känner jag att vi har idag.

Från snack till verkstad

Men det krävs mer än bokslutet för att skapa engagemang och verkstad i organisationen. Sven-Erik Bergström och hans kollegor arbetar mycket med att åka ut på olika förvaltningar och prata igenom hållbarhetsfrågan. Målet är att ta fram ett antal aktiviteter som förvaltningen sedan genomför.

För att underlätta arbetet har kommunen utvecklat ett eget verktyg, en enkel bild som visar de 17 målen och hur nära Kungsbacka befinner sig själva mållinjen för vart och ett. Bilden har ingen absolut skala, utan är en skattning av läget.

– Bilden använder vi som prioriteringsnyckel tillsammans med Hållbarhetsbokslutet, säger han.

Avlägsna mål i fokus

Ju längre till vänster i bild – alltså ju längre från målet – desto mer jobb behöver göras för att Kungsbacka ska lyckas uppnå målet. För 2021 är det mål 12, 13, 14 och 15 som ligger sämst till, det vill säga de två klimatmålen plus målet för hav och marina resurser och målet för ekosystem och biologisk mångfald.

– Vi låter förvaltningarna och enheterna själva sätta sig in i detta och placera de här olika målbilderna i relation till varandra. Då måste man läsa på om delmålen för att förstå respektive mål, och det blir en lärande process kring vad målet betyder och att målen faktiskt hänger ihop väldigt mycket. Man ser att nätet av beroenden gör att man måste jobba med alla frågorna, kanske samtidigt, för att få effekt, säger Sven-Erik Bergström.

En lärande process

Efter en sådan genomgång handlar arbetet om att steg för steg se hur gruppens verksamhet hänger ihop med målen, formulera aktiviteter och sedan prioritera.

– Det här är ingen färdig metod, utan varje grupp vi träffar gör att vi justerar och skruvar lite på den. Den blir bättre hela tiden och vi känner att vi är något på spåren. Vi tror att det här kommer att fungera för att implementera Agenda 2030 i planeringen, säger Sven-Erik Bergström.

Han poängterar att engagerade medarbetare är helt avgörande för att se resultat.

– Små, konkreta handlingar som blir av är viktigare än strategier och visioner som aldrig genomförs!