Stora klimatplaner hos Sveriges största utsläppare

Klimatomställning I en rapport går Hagainitiativet igenom Sveriges 20 största utsläppare och deras planer för att minska utsläppen. Rapporten visar bland annat att flera räknar med att använda CCS-teknik framöver. Miljö & Utveckling har pratat med Preem som siktar på att bli klimatneutrala i hela värdekedjan.

Stora klimatplaner hos Sveriges största utsläppare
Katarina Thorling, Preem.

Företagsnätverket Hagainitiativet har gått igenom klimatplanerna hos Sveriges 20 största utsläppare av klimatgaser. På listan finns bland annat ståltillverkare, raffinaderier, cementtillverkare och fjärrvärmebolag. Tillsammans släppte de ut nära 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) i atmosfären 2021, att jämföra med Sveriges totala territoriella utsläpp som är knappt 50 miljoner ton CO2e årligen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Hagainitiativet har tittat på dessa klimatvärstingars mål för utsläppsminskningar, och anser att flera bolag har en hög ambitionsnivå. Sammanlagt ska de företag som har siffersatta mål ha minskat sina utsläpp med 1,4 miljoner ton årligen till 2030, 5,3 miljoner ton år 2040 och 7,3 miljoner ton år 2045.

Bland företagen finns Preem, som vill vara klimatneutrala i hela värdekedjan till 2035. Det handlar om över två miljoner ton CO2e som ska bort.

Vilka är era främsta åtgärder för att få bort hela detta utsläpp till 2035?

– Först och främst är vi i färd med att ställa om vår drivmedelsproduktion till helt förnybar. Det är det som kommer ha störst effekt på våra koldioxidutsläpp. Vi kommer att byta ut resurser som vi behöver i produktionen till förnybara alternativ. Exempelvis så använder vi naturgas idag för att tillverka vätgasen som är en viktig ingrediens i tillverkningen. Naturgasen ska ersättas med förnybara resurser som biogas eller andra förnybara restströmmar från raffinaderiet. För att kunna nå noll, och potentiellt även minusutsläpp för raffinaderierna, så ska vi även etablera anläggningar för koldioxidinfångning, berättar Katarina Thorling som är chef för hållbarhetsutveckling på Preem.

Komplext omställningsprojekt

Trots att Preems direkta utsläpp är över två miljoner ton CO2e under ett enda år kommer de största klimatvinsterna inte att ske i den egna produktionen, utan när kunderna köper förnybara drivmedel istället för fossilbaserade. Katarina Thorling konstaterar att det är ett utmanande mål.

– Att göra hela värdekedjan klimatneutral är ett stort och komplext omställningsprojekt som kräver att många delar faller på plats. Vi behöver nya miljötillstånd för att kunna bygga om våra raffinaderier, och regelverk som stödjer omställningen. Vi behöver också säkerställa finansiering och fortsätta utveckla tekniken och råvaror till den förnybara produkten, säger hon.

Alternativet att inte göra något alls finns inte på kartan, menar Katarina Thorling.

– Klimatet kräver att samhället ställer om och minskar utsläppen av koldioxid. Det finns ingen plats för företag som inte bidrar positivt till omställningen, säger hon.

Direkta och indirekta utsläpp

Preem redovisar alltså mål i alla tre scope, men i Hagainitiativets rapport redovisas endast scope 1, alltså företagens direkta utsläpp.

– Vi gör så dels för att undvika dubbelräkning, då scope 1 är något annat företags scope 3, samt för att ge en ögonblicksbild av företagens direkta utsläpp, förklarar Nina Ekelund, Hagainitiativet.

Om företagen når sina uppsatta klimatmål kommer deras utsläpp att halveras till år 2045.

Är det tillräckligt?

– Nej, det är verkligen inte tillräckligt. Men det är bättre än det ser ut. Givet att fyra av företagen inte kunnat redovisa en siffra på potentialen för deras utsläppsminskningar av olika anledningar, så är rapportens siffror räknat i underkant. Potentialen för ännu större utsläppsminskningar är betydande

– SSAB har exempelvis fattat ett policybeslut att i stort sett ta bort sina utsläpp i scope 1 och 2 inom tio år, men detta är alltså inte reflekterat i en halvering av utsläppen. Så givet de besluten och planerna för ännu större utsläppsminskningar bedöms det verkliga utfallet kunna vara betydligt högre än en halvering, säger Nina Ekelund.

Koldioxidinfångning en viktig del

Rapporten studerar även vilka planer på koldioxidinfångning, CCS, som finns hos de 20 företagen. Enligt rapporten är potentialen att totalt fånga in 31,2 miljoner ton CO2e mellan 2026 och 2045. Störst potential har Stockholm Exergi uppgivit, med 800 000 ton redan 2026 och en ökning till 1,4 miljoner ton CO2e från 2035. Även Sysav och Cementa har planer på koldioxidinfångning, liksom Preem.

– För Sysav är potentialen 315 000 ton från 2030 och för Cementa är den 300 000 ton från 2030. Dock är det intressant att även här har vi räknat i underkant. Det kommer bli betydligt större del negativa utsläpp i framtiden. CCS är också något som vi ser att flera företag räknar med att använda sig av framöver, säger Nina Ekelund.

Har ni gjort någon granskning av vilka investeringar som kommer att krävas för att lyckas med detta?

– Nej, vi har inte studerat vilka åtgärder eller investeringar som krävs för att lyckas.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.