Slutspurt inför Cop26 – sex saker som kan hända

Krönika Pre-Cop gav inte mycket, Youth4Climate dominerades av Greta Thunbergs oneliners och mycket är låst inför Cop26. Men de sista dagarna innan mötet börjar kan vi hoppas på en del spännande utspel. I en krönika sammanfattar Mattias Goldmann sina fem främsta förhoppningar – och kommer med en allvarlig uppmaning.

Slutspurt inför Cop26 – sex saker som kan hända
Mattias Goldmann.

1. Kolstopp

Storbritannien har som en del av sitt ordförandeskap försökt nå en global överenskommelse om att sätta ett slutdatum för kolkraft och fasa ut finansiering för kolkraftverk. Hittills har de inte lyckats, utan bara fått ganska vaga skrivningar på G7 och G20-möten under året. Räkna med en stenhård push på G20-mötet i Rom, som alltså leds av Cop-medordförandelandet Italien, den 30-31 oktober.

Talar för: Brittisk topprioritering, hårt tryck från näringslivet, Världsbanken och IMF, flera stora kolländer som Kina och Indonesien har själva beslutat om utfasning.

Talar emot: Länder som Australien värnar sitt energi-självbestämmande, och det är inte självklart en fråga för Cop – det kan lika gärna tas i G7/G20 eller direkt hos utvecklingsbankerna (varav många redan tagit detta beslut).

2. Subventionsskrotning

11 miljoner dollar går till subventioner av fossila bränslen – i minuten. Det visar IMF:s sammanställning, som utöver att det förstås försvårar för klimatmålen också pekar på att detta stöd till kol, olja och gas är oerhört ineffektiv fördelningspolitik – det är till exempel inte de fattigaste som främst skulle drabbas av dyrare bensin.

Frågan har COP-bäring genom att många av de länder som har ett omfattande klimatbistånd – som Sverige – samtidigt håller det fossila under armarna med större belopp, men också för att många av de länder som i sina NDC:er efterfrågar omfattande medfinansiering för utsläppsminskande åtgärder samtidigt använder miljarder av skattepengar på att gynna fossilt.

Talar för: Timingen; nu sker den ekonomiska återstarten som måste bli grönare än efter finanskrisen om klimatmålen ska nås. Starkt tryck från IMF och Världsbanken. Tidigare vaga rekommendationer har inte betytt mycket i praktiken, vilket ökar pressen.

Talar emot: Villkoren för mottagande av internationell klimatfinansiering hanteras främst i de specifika organen, som Gröna Klimatfonden, och en större översyn kan först väntas kring år 2025 då det nuvarande målet för klimatfinansiering löper ut.

3. Ny klimatfinansiering

År 2019 nådde världen 80 miljarder USD av utlovade 100 i internationell klimatfinansiering, och analyser för 2020 pekar på att det snarast minskat. Häromveckan utlovade USA och Sverige att öka sina bidrag, men förväntningar om nya besked på Pre-COP kom på skam.

Talar för: Den som aviserar stöd på eller just före Cop får positiv uppmärksamhet och är med att lösa upp en viktig knut för hela förhandlingarna; ”show us the money” är ett inte helt orimligt budskap från länder som drabbats hårt av klimatförändringarna utan att ha särskilt stor skuld i dem.

Talar emot: Stora behov av att finansiera återstarten på hemmaplan gör det impopulärt att satsa pengarna i andra delar av världen. Bränder, stormar och torka ökar behovet av finansiering av klimatanpassning på hemmaplan.

4. Indiskt klimatlöfte

Parisavtalet kräver att alla parter vart femte år levererar ”enhanced action” med skärpta nationella åtaganden (NDC:er). De flesta länder har gjort detta eller utlovat att göra det – men inte Indien, världens tredje största utsläppsland.

Ett gemensamt uttalande med Australien, Japan och USA att en skärpning kommer, justerades direkt till att det bara är ”intended”. Indien är ett av allt färre länder vars klimatåtagande utgår ifrån tvågradersmålet, och alltså inte 1,5. Eftersom Indien kring år 2030 gå om Kina som världens folkrikaste land (Kinas befolkning minskar) och de har en fortsatt snabbt växande ekonomi, skulle ett indiskt enhanced action ha stor betydelse för möjligheten att nå Parisavtalets mål.

Talar för: Pressen, 140 länder har uppdaterat sina klimatåtaganden inklusive alla Indiens grannländer och andra stora utsläppsländer utom Saudiarabien och Kazakstan.

Talar emot: Indiens alltmer nationalistiska prägel och halvt uttalade krav på att den internationella klimatfinansieringen måste nå utlovade nivåer innan ett löfte kommer.

5. Tyskt klimatledarskap

Regeringsförhandlingarna i stoppljuskonstellationen (socialdemokrater, liberaler och gröna) pågår. Kraftigt skärpta klimatmål från en ledande industrination som Tyskland skulle både skapa momentum för utsläppsminskningar och ge ökad trovärdighet för EU:s klimatmål som formellt sett representerar alla 27 medlemsländer på Cop.

Talar för: De tyska väljarna rankade klimatet som den viktigaste valfrågan och Tyskland har nyligen dömts av sin egen författningsdomstol att skärpa klimatmålen.

Talar emot: Tidsaspekten. Förhandlingarna kan dra ut på tiden till framåt jul, och då representeras Tyskland fortsatt av Angela Merkels regering, som visserligen formellt sett kan skärpa åtagandena men realistiskt sett agerar som en försiktig övergångsregering.

Agera!

Och så min allvarliga uppmaning: Var förändringen du vill se.

Det viktigaste vi kan göra för att förbättra förutsättningarna för framgång på Cop26 är att själva föregå med gott exempel, visa att vi inte räds omställningen utan omfamnar den. I vårt eget hushåll, på vår arbetsplats, i trafiken… Vi har fått ynnesten att vara verksamma just vid den tidpunkt av jordens historia då hela vår gemensamma framtid står på spel.

Tillsammans är vi den rörelse som kan göra skillnad, som ska göra skillnad.

– Mattias Goldmann

Mattias Goldmanns första Cop var nr 16, men i år blir det inget klimattoppmöte för honom – han bor nu i Thailand och gränserna stängda så den planerade tågresan är inte möjlig.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.