Inga produkter i varukorgen.
Så ändras Svenska kyrkans skogspolicy – går emot tidigare utredare
Skog Svenska kyrkan gör en oväntad kursändring i sin skogspolitik. Efter ett beslut i kyrkomötet väntar nu nya riktlinjer för hur kyrkans stora skogsinnehav ska förvaltas – med fokus på mer än bara ekonomi.
Foto: Adobe Stock.
Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, har fattat beslut om en ny inriktning för hur kyrkan ska äga och bruka sina skogar. Den nya policyn bygger på fyra hållbarhetsdimensioner: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Beslutet innebär en tydlig kursändring jämfört med tidigare förslag och rekommendationer från kyrkans egen skogsutredare, Göran Enander.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En bred majoritet av kyrkomötets ledamöter stod bakom den nya inriktningen. Policyn innebär att varje stift inom Svenska kyrkan får i uppdrag att formulera egna mål för skogsförvaltningen, mål som sedan ska följas upp av kyrkostyrelsen och redovisas årligen för kyrkomötet. Syftet är att skapa ett helhetsperspektiv där skogsbruket inte enbart styrs av ekonomiska intressen, utan också tar hänsyn till klimat, biologisk mångfald, social rättvisa och kyrkans andliga uppdrag.
En central del i beslutet är att respekt för urfolksrätten skrivs in i kyrkoordningen. Det innebär bland annat att principen om fritt och informerat förhandssamtycke, FPIC, ska tillämpas i fall där skogsbruket riskerar att påverka renskötseln i samiska områden. FPIC-principen ger berörda samebyar möjlighet att inte bara bli hörda, utan faktiskt påverka beslutsprocessen. Enligt Svenska kyrkan träder förändringarna i kraft den 1 januari 2026, medan FPIC-principen börjar gälla från 1 januari 2027. Fram till dess ska kyrkan, i dialog med samiska företrädare, ta fram riktlinjer för hur principen ska tillämpas i praktiken.
Ärkebiskop Martin Modéus, som även är ordförande i kyrkostyrelsen, beskriver beslutet som historiskt. I ett uttalande säger han att kyrkan nu tydligt lyfter fram biologisk mångfald, klimatnytta och andliga värden som centrala delar i sitt skogsbruk. Han betonar också att inskrivningen av urfolksrätten i kyrkoordningen är ett steg mot att ta större ansvar i relationen till samerna.
Svenska kyrkan är i dag Sveriges femte största skogsägare, vilket gör dess skogspolitik till en fråga av både miljömässig och ekonomisk betydelse. Skogsbruket har tidigare kritiserats för att vara för ensidigt inriktat på avkastning, och den nya policyn ska ses som ett försök att skapa en mer balanserad förvaltning. Samtidigt har det nya beslutet mött viss kritik, inte minst från kyrkans egen utredare Göran Enander, som tidigare i år uttryckte oro över att förslaget saknar tydliga mål och konkreta åtgärder. Han menade att det därmed inte är genomförbart i praktiken.
