Hållbarhetsnätverk finns i många olika former. Vissa samlar företag från hela landet, andra är regionala, branschspecifika eller fokuserade på särskilda frågor som klimat, cirkulär ekonomi eller social hållbarhet.
Så kan nätverken hjälpa dig i hållbarhetsarbetet
Hållbarhetsarbete
Hållbarhetsnätverk samlar företag som vill dela kunskap, följa utvecklingen och arbeta med gemensamma hållbarhetsfrågor. Enligt Philip Thormark på UN Global Compact Network Sweden kan nätverken ge struktur, omvärldsbevakning och kontakt med andra företag.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Gemensamt är att de fungerar som mötesplatser för företag och hållbarhetsproffs som vill dela kunskap, följa utvecklingen och hitta samarbeten.
Ett av nätverken är UN Global Compact Network Sweden, UNGC. Enligt Philip Thormark, Executive Director på UN Global Compact Network Sweden, har behovet av hållbarhetsnätverk blivit tydligare samtidigt som många nätverk har det svårare än tidigare.
– Behovet av ett nätverk som UNGC aldrig har varit mer uppenbart – och ändå vet vi att många hållbarhetsnätverk har det tuffare nu än för några år sedan. Hållbarhetsfrågan har gått från vision till reglering och till slut till backlash, och nu är många företag trötta, säger han.
Han beskriver att argumenten för hållbarhetsarbetet har förändrats.
– En stor förändring vi sett är att argumenten om ansvar eller ambition har minskat, och i stället pratar man mer om affären: företag behöver hantera hållbarhet som en affärsfråga – risk, konkurrenskraft och trovärdig rapportering – inte som ett sidospår, säger Philip Thormark.
UN Global Compact har över 20 000 medlemsföretag i mer än 160 länder. Nätverket erbjuder bland annat event, utbildningar och erfarenhetsutbyte, både globalt och lokalt.
Enligt Philip Thormark kan ett hållbarhetsnätverk ge företag flera typer av nytta. En del handlar om att få en tydligare struktur för arbetet.
– Den ena är strukturen – att ha ett gemensamt ramverk att styra mot. Det gör hållbarhetsarbetet lättare att förankra internt, inte minst uppåt i organisationen, säger han.
En annan del handlar om att möta andra företag som arbetar med liknande frågor.
– Den andra är tillgången till andra företag som brottas med samma frågor. Vi satsar mycket på att skapa tillfällen där folk kan mötas – allt från längre omfattande utbildningar till AW-mingel och nätverkande. Vi tror att allt blir bättre, och roligare, när man inte är ensam, säger Philip Thormark.
Han lyfter också omvärldsbevakning som en viktig funktion.
– Vi lyfter hela tiden nya och viktiga aspekter av hållbarhetsfrågan och hjälper våra medlemmar hänga med utan att behöva göra allt grovjobb själva, säger han.
Erfarenhetsutbyte är ytterligare en fördel med att delta i ett nätverk. Enligt Philip Thormark krävs det sammanhang där företag kan mötas för att erfarenheter ska kunna delas på ett användbart sätt.
– Ingen organisation klarar av att hålla sig uppdaterad på allt, och de flesta hållbarhetschefer vet det. Men erfarenhetsutbyte uppstår inte automatiskt bara för att många brottas med samma frågor. Det krävs sammanhang där företag kan mötas, känna förtroende och dela både framgångar och svårigheter, säger han.
När ett företag har arbetat igenom en fråga kan den erfarenheten också vara relevant för andra, enligt Philip Thormark.
– När ett bolag arbetat igenom leverantörskedjeansvar eller ny rapporteringslagstiftning är den erfarenheten ofta guld värd för tio andra. Det är det vi försöker ta tillvara och sprida, säger han.


