En ny studie från Högskolan i Borås visar att färgat polyesteravfall kan få en ny, jämn färg utan vatten eller tillsatta kemikalier. Metoden bygger på superkritisk koldioxid, som under högt tryck och hög temperatur kan bete sig både som en gas och en vätska. Forskarna beskriver metoden som ett sätt att göra färgat polyesteravfall lättare att återvinna och använda på nytt.
Så kan färgade textilier återvinnas utan kemikalier
Forskning
Färgat polyesteravfall kan få en ny, jämn färg utan vatten eller tillsatta kemikalier. Det kan göra textilierna lättare att återvinna och använda på nytt, enligt en ny studie.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Polyester är världens mest använda textilfiber, men väldigt lite textilavfall blir till nya textilier. Enligt studien kommer mindre än en procent av den globala fibermarknaden från återvunna textilier. Ett hinder är att färgade textilier är svåra att återvinna, eftersom färgämnena kan störa processen.
I stället för att ta bort färgen från avfallet låter metoden färgämnena vara kvar. När polyestertextilier i olika färger behandlas tillsammans lossnar en del av färgämnena, sprids genom den superkritiska koldioxiden och fäster på nytt i materialet. På så sätt jämnas färgerna ut och textilierna får en gemensam nyans.
– Studien visar ett nytt sätt att hantera färg, en av de största utmaningarna inom textilåtervinning. I stället för att ta bort och förstöra färgämnen med kemikalier omfördelar metoden dem, vilket minskar behovet av vatten och skadliga ämnen, säger forskaren Mohammad Neaz Morshed.
I försöken användes polyestertextilier i blått, gult och orange. Textilierna blandades i olika proportioner och behandlades i superkritisk koldioxid. Efter behandlingen hade de tydliga ursprungsfärgerna omvandlats till nya, mer enhetliga nyanser. Slutnyansen kunde påverkas av hur stor andel av varje färg som ingick i blandningen.
Resultaten visar också att materialets kvalitet bevarades. Textilierna hade fortsatt hög färgäkthet vid tvätt, och den mekaniska styrkan fanns kvar efter behandlingen.
– Det bidrar till att bevara materialets kvalitet och minska miljöpåverkan, samtidigt som textil-till-textil-återvinning blir lättare att genomföra i större skala, säger Mohammad Neaz Morshed.
Blandade material är nästa utmaning
Metoden har samtidigt begränsningar. Den har hittills testats på textilier av 100 procent polyester som färgats med dispersionsfärger, en typ av färgämnen som används för polyester. Den har inte testats på blandmaterial, som polyester och bomull.
– En viktig begränsning med den föreslagna processen är att den i nuläget bara fungerar på textilier av 100 procent polyester som färgats med dispersionsfärger. Den har ännu inte testats på blandmaterial, som polyester–bomull, som är mycket vanliga i konsumenttextilier, säger Mohammad Neaz Morshed.
Att textilier består av flera olika material är ett problem för många återvinningsmetoder. Enligt forskarna skulle mer renodlade materialflöden kunna göra processen enklare.
– Precis som många andra återvinningsmetoder har den här metoden svårt att hantera blandade fibrer. Därför skulle en förändring där konsumenter i högre grad väljer och efterfrågar textilier av ett enda material kunna göra processen betydligt enklare och mer effektiv i framtiden, säger Mohammad Neaz Morshed.
Han ser metoden som ett steg mot ett mer cirkulärt textilsystem.
– Det främsta målet är att bidra till ett mer hållbart och cirkulärt textilsystem. Studien visar att färgämnen kan återanvändas i stället för att kastas bort, och att processen kan göras utan vatten eller tillsatta kemikalier, säger Mohammad Neaz Morshed.
På längre sikt är förhoppningen att tekniken kan bidra till ett slutet kretslopp för textilåtervinning, där både material och färger hålls i användning.
– På längre sikt är målet att stödja ett slutet kretslopp för textilåtervinning, där både material och färger hålls i användning, så att avfall och miljöpåverkan minskar, avslutar han.


