Prislapp på miljöpåverkan

Miljöekonomisk styrning är ett verktyg för att knyta samman miljö- och ekonomistyrning med syftet att kombinera förbättringar för miljön med ekonomiska besparingar. I grunden handlar det om att kartlägga kostnader för olika former av miljöpåverkan och vad detta betyder för den enskilda verksamheten.

Underlag för beslut

Principerna för miljöekonomisk styrning har utarbetats av FN som 2001 gav ut en rapport med bland annat checklistor för hur man kan använda verktyget. För att introducera miljöekonomisk styrning i Danmark har danska miljöstyrelsen finansierat ett projekt där nio företag fått pröva på verktyget i praktiken. Anne Søgaard Melchiorsen vid PriceaterhouseCoopers har hållit i trådarna.

– Verktyget i sig förbättrar inte miljön, men det åskådliggör priset för miljöförbättrande åtgärder. Dessutom får ledningen ett bättre underlag för beslutsfattandet så att det är det mest ekonomiskt effektiva och miljömässigt bästa beslutet som fattas, förklarar hon.

Väcker intresset

Det första steget i att jobba med miljöekonomisk styrning är att välja ut ett område som man vill jobba med. Många av företagen som var med i projektet valde att titta på avfallshantering och spill i produktionen eftersom det finns mycket kostnader kopplade till detta. Genom att summera kostnader för förlorad arbetstid, energiåtgång, materialåtgång och produktionsbortfall får man fram en siffra på vad avfallshanteringen kostar företaget.

– När man börjar addera alla kostnader och ser hur mycket det blir får man också incitament att börja jobba med miljöfrågorna, betonar Anne Søgaard Melchiorsen.

IKEA-varuhuset i Gentofte utanför Köpenhamn är ett av de företag som varit med i projektet. Där tittade man på hanteringen av produkter som av olika anledningar inte gick att sälja. Det kan exempelvis handla om öppnade förpackningar eller varor som på annat sätt är skadade. Hanteringen av dessa produkter kostar varuhuset pengar i form av arbetstid, onödiga transporter och produktionsbortfall. Idag har man infört ett system där varje avdelning får regelbunden information om mängden kasserade produkter så att de aktivt kan jobba med att minska den här typen av avfall.

Ger en kick

Gemensamt för de företag som varit med i projektet är att de alla har lång erfarenhet av att jobba med miljöfrågorna. De är certifierade enligt ISO 14000 och har betat av många av de enklare miljöförbättrande åtgärderna. Anne Søgaad Melchiorsen förklarar att de behövde en kick för att komma vidare i sitt miljöarbete och det var just vad miljöekonomisk styrning kunde ge.

– Det har gett alla ny inspiration att jobba med miljöfrågorna, berättar hon. Många företag vågar också investera mer i miljöförbättrande åtgärder eftersom de har konkreta siffror att luta sig mot och kan se att den kostnaden kommer att betala sig.

Ett företag jämförde kostnaderna med att välja en billigare, men miljömässigt sämre kemikalie med en dyrare som är bättre för miljön. Trots att den miljömässigt sämre kemikalien var billigare i inköp så visade det sig att den i slutänden var dyrare för företaget med tanke på all extra hantering, kostnader för arbetsmiljöåtgärder och ökade risker för olyckor.

En av de viktigaste erfarenheterna från projektet är att det är enormt viktigt att redan från start sätta ihop en arbetsgrupp med gruppmedlemmar från både miljö- och ekonomiavdelningen. Kostnader måste kanske registreras på ett nytt sätt, arbetstiden räknas om efter tid man lägger ned på miljöarbete och om miljöavdelningen själva tar på sig hela ansvaret finns det en risk att man inte klarar av att ta fram relevanta mätetal.

Motivera projektet

En annan viktig erfarenhet är att välja ut rätt område att jobba med.

– Det är viktigt att välja ett område där man tror att man kan hitta miljöförbättrande åtgärder som man vill jobba vidare med. Om ett företag exempelvis har tagit ett principbeslut om att använda en viss kemikalie är det ju liten mening med att utvärdera den i förhållande till andra alternativ.

Hon förklarar att det också kan vara värt att lägga tid på att göra en relevansutvärdering och motivera varför man vill genomföra ett projekt med miljöekonomisk styrning. Varför är det intressant att veta vad det kostar att genomföra, eller inte genomföra miljöförbättrande åtgärder? Hur ska informationen som kommer fram användas?

– Om det inte står klar för verksamheten och alla som är med i projektgruppen vad informationen ska användas till är det svårt att få fram användbara data, konstaterar hon.