Inga produkter i varukorgen.
Miljöhänsyn i placeringar på uppgång
När Göteborgs miljöpris nyligen delades ut var det två ekonomer som belönades för att de varit pionjärer när det gäller långsiktigt hållbara investeringar. Nu börjar också förvaltare av offentliga medel kräva att miljö och etisk hänsyn tas i pengaplaceringar.
När amerkanskan Joan Baveria och brittiskan Tessa Tennant fick ta emot Göteborgs miljöpris var det första gången som priset gick till ekonomer. Båda pristagarna har arbetat med att bygga upp investmentsbolag med inriktning mot hållbara investeringar och samtidigt bevisat att hänsyn till miljön mycket väl kan vara en lönande investering.
– Vi ville gärna ge priset till en ekonom den här gången eftersom de spelar en nyckelroll i att visa vägen mot hållbara investeringar, säger Stefan Edman, ordförande i juryn för Göteborgs miljöpris.
Begynnande intresse
Priset till de två ekonomerna ser han också som ett tecken i tiden på att det finns ett begynnande intresse för hållbarhetsfrågorna inom finansmarknaden. Milda vintrar, hårda vinterstormar, heta somrar och översvämningar gör att klimatfrågan med regelbundenhet kommer upp till diskussion och för marknaden börjar det bli viktigt att ta klimatfrågan i beaktande.
– Effekterna av klimatförändringar innebär en kostnad både för privatpersoner och för samhället i stort, konstaterar Stefan Edman. Försäkringsbranschen har börjat intressera sig för dessa frågor och det finns en trend mot gröna investeringar där man väljer att aktivt investera i företag som tar hänsyn till miljöfrågorna.
Global trend
– Vi ser en trend över hela världen att det börjar ställas krav på etisk och miljömässig hänsyn i placeringar av statliga pengar.
Det säger Pernilla Klein som är chef för ägarstyrning på Tredje AP-fonden som förvaltar 152 miljoner av svenska folkets pensionskapital. Hon konstaterar att i bland annat Sverige, Nederländerna och Frankrike och till viss del även i Storbritannien ska pengarna i de statliga fonderna placeras med hänsyn till etik och miljö och det förs även diskussioner om ett EU-direktiv i den riktningen.
Samtidigt är Tredje AP-fondens övergripande uppdrag att ha hög avkastning på sina fonder. Men Pernilla Klein ser ingen motsättning i detta.
– Vi har märkt att hög avkastning och en god etisk och miljömässig profil ofta hänger ihop, förklarar hon. De bolag som visar hänsyn till sin omvärld utvecklas bäst på lång sikt.
Avkastning i första hand
Men huvudmålet, hög avkastning, går i första hand och det är bara om ett företag bryter mot exempelvis mänskliga rättigheter eller barnkonventionen som det kan bli utkastat från Tredje AP-fonden. Pernilla Klein förklarar att fonden inte har några egna etiska riktlinjer utan rättar sig efter den etik som svenska riksdagen står för. Därför är det heller inget problem med att investera i vapen och tobak, eftersom även svenska staten stöder sådan verksamhet.
Däremot vill fonden gärna vara med och påverka företag. I och med att fonden sitter på mycket pengar har den också möjlighet att göra detta. Alla företag där fonden äger med än en procent av aktiekapitalet granskas och utvärderas av konsulter som sedan tar fram rapporter och uppmärksammar fonden på bolag där det finns brister. För Tredje AP-fonden handlar det om två till tre bolag per år och det kan exempelvis handla om brister i hållbarhetsredovisningar eller i uppförandekoden som bland annat förbjuder barnarbete. Dessa bolag tar man då kontakt med och ger en chans rätta till problemen. Endast i extrema fall, där exempelvis ett företag tillverkade personella landminor, har det blivit frågan om uteslutning.
– Vi tror inte på att rösta med fötterna, säger Pernilla Klein. Vi gör större nytta genom att ta ansvar och vara med och påverka bolagen i vår portfölj.
Skapar en efterfrågan
Forskningsstiftelsen Mistra som förvaltar pengar från de gamla löntagarfonderna lägger ut mer än halva sitt kapital, 1,6 miljarder kronor, på miljöstyrd kapitalförvaltning. Mistra deltar också i ett internationellt initiativ, Enhanced Analytics Initiative (EAI), som syftar till att uppmuntra och belöna de aktiemäklare som levererar de bästa icke-finansiella analyserna. Medlemmarna i EAI öronmärker fem procent av sin kommission till de mäklarhus som rankas högst i en tredjepartsutvärdering som initiativet står för, vilket innebär en summa på mellan 30 och 40 miljoner kronor årligen.
Eva Thörnelöf som är kanslichef på Mistra tror att det är viktigt att fonder med stort kapital börjar efterfråga miljöarbete i företagen.
– När företag upptäcker att förvaltare analyserar och frågar efter deras miljöarbete kommer också fler att inse att dessa frågor är viktiga för företagens överlevnad, säger Eva Thörnelöf.
Mistra är en stiftelse som arbetar för hållbar utveckling bland annat genom att investera i forskning kring miljöproblem. Men Eva Thörnelöf förklarar att det inte alls varit självklart för dem att även investera kapitalet på ett långsiktigt hållbart sätt.
– Är det någon som ska göra det så är det väl vi, säger hon, men tidigare har man sett kapitalförvaltning som en sak för sig och det har funnits tveksamheter kring om det lönar sig att investera etiskt och hållbart.
Strävar efter långsiktighet
Däremot konstaterar hon att det finns en viss motsättning mellan investeringar för en bättre miljö och börsens kortsiktighet. Detta är något som även Stefan Edman återkommer till. Kravet på snabba resultat gör att det är svårare att fatta beslut om långsiktiga investeringar eftersom det kan ta tid innan de goda effekterna blir synliga. Miljöpristagaren Joan Bavaria använder sig av begreppet tålmodigt kapital som innebär att man ser sina investeringar på längre sikt än kvartal eller år.
– Detta är den stora utmaningen, betonar Eva Thörnelöf, att komma till den punkt där hela aktiemarknaden präglas av hållbarhetstänket.
