Inga produkter i varukorgen.
Nya regler ska ge mer vindkraft
Vindkraft är idag den snabbast växande energiformen i världen. Störst på området är Tyskland och i Danmark står vindkraften för 12 procent av elproduktionen. Jämfört med dem ligger Sverige efter, men även här växer energiformen. Just nu planeras det för vindkraft i de flesta av landets kommuner.
Sveriges energiförsörjning ska bli ekologiskt hållbar, det har riksdagen slagit fast. Gamla kärnkraft- och kolkraftverk ska bytas ut mot förnyelsebara energikällor och fram till 2010 ska den årliga elproduktionen från förnyelsebar energi öka med 10 TWh, jämfört med 2002 års nivå. Det är sju procent av Sveriges elbehov.
Vindkraft är en av de energikällor med potential. För att det ska bli lättare att bygga vindkraft har regeringen gett alla landets kommuner i uppgift att ta reda på var det är lämpligt att placera vindkraftparker i just deras kommun. Tanken är att så kallade riksintresseområden för vindkraft ska tas fram för att underlätta för de som vill bygga. Idag är det relativt krångligt att få tillstånd att sätta upp ett kraftverk.
– Men planeringsmålen har inget att göra med var och när det faktiskt kommer att byggas, det är viktigt att komma ihåg. Det bestäms inte av staten utan av de företag som bygger vindkraft och av lokala myndigheter, berättar Åsa Elmqvist som arbetar med vindkraftsfrågor på totalförsvarets forskningsinstitut.
Något statligt mål om just vindkraft finns inte, bara kring förnyelsebara energikällor i det stora hela.
Elcertifikat
Tidigare har de svenska kraftbolagen varit ganska restriktiva när det gäller utbyggnaden av vindkraft, trots visst bidrag från staten. Det har varit svårt att sia om vindkraftens ekonomiska konkurrenskraft och det har gjort att många avvaktat. Nu har subventionerna istället ersatts av elcertifikat, ett marknadsbaserat styrmedel som ska främja elproduktion av förnyelsebar energi. Idag kostar det extra att producera ren energi eftersom man måste investera i nya anläggningar. Priset för exempelvis vattenkraft kan hållas lägre eftersom de anläggningarna redan är avbetalade. Systemet för elcertifikat går ut på att alla elanvändare blir skyldiga att köpa ett visst antal certifikat, vilket indirekt innebär att de måste konsumera en viss mängd förnyelsebar energi årligen. Inkomsten för elcertifikaten går till de företag som producerar miljövänlig el, för att täcka företagens extrakostnader.
– Idag byggs det inte jättemycket i Sverige, ett par vindkraftverk om året. Förhoppningen är att elcertifikaten ska göra det ekonomiskt stabilare att satsa på förnyelsebar energi, säger Åsa Elmqvist.
Jämfört med annan ny energi ligger vindkraften på en kostnadsmässigt bra nivå.
Europa satsar
I Danmark och Tyskland har man satsat stort på vindkraft i svenska mått mätt. Enligt Åsa Elmqvist beror det på att de får mycket av sin el från smutsiga kolkraftverk och varit i ett akut behov av ren energi.
– I Sverige har vi haft vattenkraft och kärnkraft och har inte behövt märka av elproduktionen, något som är både bra och dåligt. Baksidan är att det finns ett motstånd mot vindkraft som både syns och hörs, säger Åsa Elmqvist.
För ett visst motstånd mot vindkraft finns. De flesta vill ha ren energi, men inte alla vill ha kraftverken på sin bakgård, behöva höra det surrande ljudet från bladen och få utsikten förstörd. Glesbygdskommuner är däremot mer positiva till kraftverken och hoppas att de ska bidra till arbetstillfällen och till att det blir mer liv och rörelse i bygden.
Bygglov största hindret
Hittills har större satsningar främst hindrats av att det varit svårt att få bygglov och finansiering för vindkraft. Bankerna har inte lånat ut pengar och miljödomstolarna har inte velat släppa igenom byggena.
– För beslutsfattarna handlar det om att väga en lokal påverkan mot en global förbättring. Vindkraft påverkar negativt lokalt och ska vägas mot nyttan av mindre föroreningar globalt. Det är en svår avvägning, säger Åsa Elmqvist.
Idag är det ändå många elbolag som projekterar vindkraft och om 15 år tror Åsa Elmqvist att vi kommer att se betydligt fler vindkraftverk i det svenska landskapet.
