Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Ny studie: Papperspåsen inte alltid bäst för miljön

klimat IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av FN undersökt olika bärkassars klimatpåverkan. Resultatet visar att geografiska skillnader kan avgöra vilken bärkasse som är bäst.

Ny studie: Papperspåsen inte alltid bäst för miljön
Foto: Adobe Stock

Ska vi välja en påse gjord av bomull, papper eller plast? Först skulle vi kanske exkludera plast, och sedan ta oss en funderare.

Men faktum är att geografiska skillnader kan avgöra vilken bärkasse som är bäst för just dig. Det visar IVL Svenska Miljöinstitutets rapport, gjord på uppdrag av FN:s miljöprogram UNEP.

I studien har de sammanställt information från livscykelanalyser gjorda på olika typer av bärkassar. Studierna har genomförts i Europa, Asien och USA.

Påsens miljöpåverkan

Påsens miljöpåverkan beror inte bara på vad den är gjord av, utan också på hur mycket material den innehåller och hur många gånger den används.

– En dubbelt så tung påse belastar miljön dubbelt så mycket, men om påsen används dubbelt så många gånger blir miljöpåverkan per inköpstillfälle bara hälften så stor, säger Tomas Ekvall, forskare och LCA-expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Man bör också räkna in hur materialet produceras och hur påsen behandlas när den väl har blivit avfall.

Produktionen av material och avfallshanteringen är de delar av livscykeln som påverkar miljön mest, medan exempelvis transporten av påsarna inte är lika viktig, menar IVL Svenska Miljöinstitutet.

Geografiska skillnader

Enligt rapporten finns det geografiska skillnader kring vilken påse som är bäst, sett ur ett miljöperspektiv.

I Sverige är exempelvis papperspåsen bättre för klimatet än plastpåsen. Detta beror på att pappersproduktionen drivs med förnybar el och att påsarna som blir avfall förbränns med energiutvinning.

Koldioxiden från förbränning av papper ingår i ett kretslopp, medan förbränning av fossil plast innebär att kol från jordens inre frigörs som ny koldioxid.

Studien visar också att engångspåsar av plast är två eller tre gånger tyngre i Sverige och Finland än i Ost- och Sydasien och i USA, vilket bidrar till att de påverkar miljön mer.

Bomullspåsen bäst

Där risken för nedskräpning är stor är plastpåsar ett särskilt dåligt alternativ, eftersom de bryts ner så långsamt, och då dessutom bildar mikroplaster.

– Det kanske största problemet med plastpåsar är det plastskräp och mikroplaster som bildas om påsen hamnar i naturen. Klimatmässigt klarar sig plastpåsen faktiskt bra i jämförelse med de andra påsarna, särskilt om den görs av förnybara eller återvunna råvaror. Bomullspåsen kan vara ännu bättre, men då måste den användas riktigt många gånger, säger Tomas Ekvall.

Samtidigt påpekar han att den bästa bärkassen är den du använder flera gånger.

Papperspåsar och deponi dålig kombination

I länder där avfallet hamnar på deponi är papperspåsar inte ett bra alternativ, eftersom de bryts ner och bildar metan som påverkar klimatet kraftigt.

Studien visar också att papperspåsarna väger ungefär lika mycket i de länder som har studerats, men produktionen av papperet påverkar miljön betydligt mindre i Sverige och Finland än i övriga länder.

Läs hela rapporten här.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.