Inga produkter i varukorgen.
Plastpiggarna ska städa upp ökända miljögifter i sjöar
forskning
Med hjälp av fyra miljoner kronor och ett stort gäng plastpiggar ska forskare prova en ny saneringsmetod som kan rengöra förorenade sediment i sjöar och vattendrag.
Projektet kommer pågå mellan år 2020 och 2023 och har beviljats fyra miljoner kronor från Statens geotekniska instituts program TUFFO. Foto: ecoSPEARS
Den nya metoden kommer ursprungligen från USA och Kanada, där forskare vid NASA:s Kennedy Space Center framgångsrikt lyckats rena vattendrag och sjöar i liknande klimat som Sverige.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Nu har forskare från Kemiska institutionen och Umeå universitet beviljats fyra miljoner kronor från Statens geotekniska institut för att prova saneringsmetoden i Sverige.
Fakta
Fakta om SPEARS-tekniken
Syftet med projektet är att lägga grunden för att implementera SPEARS-metoden i större skala i Sverige. Därför ska forskarna också beräkna kostnaderna för att använda tekniken, undersöka risken för att plastfragment från piggarna och mattorna sprids i miljön, samt hur den totala miljöbelastningen av en implementering kan minskas, exempelvis genom att tillverka SPEARS-mattorna i Sverige i stället för att köpa in dem från USA.Projektet kommer att pågå 2020-2023 och har beviljats fyra miljoner från Statens geotekniska instituts program TUFFO, Teknikutveckling och forskning för förorenade områden.Projektgruppen består förutom docent Stina Jansson av professor Mats Tysklind, Dr. Lisa Lundin, professor Erik Björn och Dr. Christine Gallampois, alla vid Kemiska institutionen, och representanter från Statens Geologiska Undersökning (SGU), miljökonsultföretaget Sweco, Mora kommun, samt teknikleverantörerna ecoSPEARS och ENRES.
– Metoden har använts framgångsrikt i USA och Kanada i områden med liknande klimat som i Sverige, säger Stina Jansson, universitetslektor och huvudansvarig för projektet, som 2017 gästforskat vid Kennedy Space Center, där hon följt metoden.
Plastpiggar på en matta
Metoden som Umeåforskarna ska testa heter Sorbent Polymer Extraction and Remediation System, Spears. Metoden går ut på att man placerar moduler med långa ihåliga piggar av polyetenplast som sitter fast i en flexibel matta, i sedimentet.
Plastpiggarna innehåller i sin tur plastgranulat och etanol. Detta för att miljöföroreningarna gärna dras in i plasten och etanolen, istället för att stanna kvar i vattnet och sedimentet. Miljögifterna kommer därför att samlas i Spears-modulen.
Efter saneringen tas mattorna och plastpiggarna upp. Etanolen behandlas sedan katalytiskt, vilket gör att miljöföroreningarna bryts ned. Etanolen kan sedan återanvändas.
Stora risker för miljön
– För att framgångsrikt kunna introducera en ny teknik här i Norden behöver vi även göra studier för att bättre förstå hur den fungerar under svenska förhållanden. Förorenade sediment utgör stora risker för miljön och de metoder som i dag används för att hantera gifter i sediment har nackdelar, menar Stina Jansson och berättar vidare:
– Muddring innebär att man gräver bort och flyttar på föroreningen som sedan måste tas om hand på annan plats. Att täcka över sedimentet med ett barriärmaterial riskerar att störa ekosystemet och man blir egentligen inte av med föroreningarna. Naturlig översedimentering kan också vara ett alternativ som på sikt minskar halterna i ytliga sediment, men det tar lång tid.
Otäckingar tas upp från sjöar
Hittills har man i USA med hjälp av metoden lyckats sanera sjöar och vattendrag från ökända organiska miljögifter som polyklorerade bifenyler (PCB) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
I Sverige ska forskarna även testa sanera sedimenten från polyklorerade dibensodioxiner och dibensofuraner (PCDD/F) samt metaller och metallorganiska substanser som arsenik, metylkvicksilver och tributyltenn.
– Vi ska i vårt projekt utvärdera Spears-metodens tillämplighet på svenska sediment och temperaturförhållanden genom att utföra försök i både labskala och i fält. Bland annat vill vi se hur metoden fungerar på ett bredare urval av miljöföroreningar och hur halterna av organiskt material i sedimentet påverkar reningen, berättar Stina Jansson.
Se en film på hur metoden kan gå till här.
