Sveriges regering har i sin budget för 2023 kraftigt minskat anslagen för naturvård. Jämfört med 2022 minskar de två stora posterna för skydd och skötsel av värdefull natur med 32 respektive 45 procent. När Naturvårdsverket nu har räknat på hur pengarna ska fördelas, ser de att konsekvenserna av nedskärningarna slår mot hela landet.
Naturvårdsverket om nedskärningarna: ”Hoppas det är ett hack i kurvan”
Budget 2023
Nedskärningarna i naturvården kan på sikt få allvarliga konsekvenser. Det menar Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket, som hoppas att årets nedskärningar bara är ett "hack i kurvan".
– Sverige behöver gasa och göra mer, men i stället blir det en inbromsning av det vi redan har påbörjat, säger han.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Effekterna av nedskärningarna träffar väldigt brett, i allt från åtgärder för att gynna biologisk mångfald, skydda värdefull natur och hotade arter till kunskapshöjande insatser och friluftsliv. Det kommer att märkas på olika sätt och över hela landet, säger Claes Svedlindh, chef för naturavdelning på Naturvårdsverket.
Enligt Naturvårdsverkets uträkningar innebär nedskärningarna bland annat 1 000 förlorade årsarbetstillfällen, färre insatser för skydd av värdefull natur och bidragsstopp för nya projekt inom den lokala naturvårdssatsningen, LONA.
Vad kan nedskärningarna få för långsiktiga konsekvenser?
– Vi försöker tänka i två steg, där vi till att börja med tänker kortsiktigt. Vi försöker att pausa saker och hoppas att det här bara är ett hack i kurvan, säger Claes Svedlindh.
Om nedskärningarna i naturvården på sikt blir mer än ett ”hack i kurvan” ser han däremot med oro på framtiden.
– Blir det en permanent nerskärning, där det inte sker en förändring i nästa budget, då måste vi drastiskt styra om hela arbetet. Konsekvenserna kommer att bli mycket allvarliga, och vi kommer få svårt att klara de åtaganden vi har i skyddade områden. Underhållet kommer att bli lidande, vilket kommer att märkas väldigt tydligt, säger Claes Svedlindh.
”Det viktiga är att hitta en grundnivå på anslaget”
Samtidigt påpekar han att det inte är första gången anslagen på naturvård minskar, utan beskriver att anslagen för svensk naturvård under lång tid åkt ”berg – och dalbana”.
Han lyfter att anslagen för naturvård också minskade 2019 i den så kallade M-KD-budgeten. Den budgeten följdes därefter upp med ökade anslag i vårändringsbudgeten. Men problemet då, menar Claes Svedlindh, var att naturvårdssatsningarna inte var långsiktiga.
– De satsningarna har gått ut nu, vilket också är en av orsakerna till att anslagen sjunkit så mycket. Det viktiga är att hitta en grundnivå på anslaget som är stabilt. Annars tappar vi så mycket på vägen, som kompetens och åtgärder som blir meningslösa då man inte försätter med dem. Om vi vill skydda mer natur behöver anslaget stiga år för år, inte minska.
Går inte ihop med globala miljömål
Och att skydda mer natur är något som Claes Svedlindh menar att Sverige behöver.
Förra året enades världens länder om ett globalt ramavtal för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Bland annat enades man om ett mål om att skydda alla områden, på land och till havs, med 30 procent till 2030. Samtidigt är EU på gång med en naturrestaureringslag som syftar till att skydda mer värdefull natur, och som Sverige kommer att behöva förhålla sig till.
Hur det går ihop med nedskärningarna på naturvård i budgeten har Claes Svedlindh svårt att förstå.
– Man kan inte säga att det här rimmar med de ambitioner och den förväntan som finns om att Sverige behöver ta sitt ansvar för de globala miljömålen. Vi behöver omsätta de målen till nationell nivå, och jobba med biologisk mångfald här. I det arbetet behöver Sverige gasa och göra mer, men i stället blir det en inbromsning av det vi redan har påbörjat, säger han.