Ekosystemkollaps pekas ut som säkerhetshot

– Det är väldigt rimliga slutsatser och otroligt oroväckande. Rapporten gäller inte för ett specifikt land, utan vi i EU kommer påverkas i väldigt hög utsträckning av de problemen som rapporten tar upp, säger Alexandre Antonelli. 

Rapporten lyfter bland annat Storbritanniens stora beroende av import för livsmedel som en central sårbarhet. Enligt Alexandre Antonelli är situationen potentiellt ännu allvarligare för Sverige. 

– I Sverige borde det vara ännu värre eftersom man har ett kallare klimat, säger han. 

I rapporten pekas flera globala ekosystem ut som särskilt kritiska för samhällens stabilitet, däribland regnskogar, korallrev och boreala skogar. Analysen beskriver hur kollaps i dessa system kan få direkta följder för livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och globala försörjningskedjor. Rapporten bedömer att vissa ekosystem kan börja kollapsa redan under 2030-talet. 

Samtidigt betonar Alexandre Antonelli att utvecklingen inte är ödesbestämd. 

– Det går att ta itu med utmaningarna, bland annat med förändring av matproduktion. Med en växtbaserad, inhemsk produktion så är utmaningarna mindre. 

Alexandre Antonelli understryker att tidsaspekten är avgörande. 

– Det är väldigt akut. Det är ett stort problem, men det går att lösa. 

Frågan om ekosystemrisker når svensk politik

Den brittiska rapporten har nu fått politiska följder även i Sverige. Riksdagsledamoten Katarina Luhr, MP, har lämnat in en skriftlig fråga till statsminister Ulf Kristersson om hur regeringen avser att hantera riskerna kopplade till ekosystemkollaps, och vem som bär ansvaret. Frågan har hänvisats vidare till klimatoch miljöminister Romina Pourmokhtari, vilket Katarina Luhr menar väcker nya frågor. 

– Jag tycker det är lite problematiskt. Frågan var ställd till Ulf Kristersson eftersom vi behöver ta ett helhetsgrepp i stället för att frågan bara ska ligga på Miljödepartementet. 

Katarina Luhr pekar på att det som gör den brittiska rapporten särskilt intressant är just ansatsen. 

– Rapporten är intressant eftersom man har tagit ett helhetsgrepp genom att titta på vad kommer hända till följd av klimatförändringar och ekosystemkollaps. 

Hon varnar för konsekvenserna om regeringen inte gör detsamma i Sverige. 

– Den största risken om man inte tar ett helhetsgrepp är att man fortsätter jobba i stuprören som man alltid jobbar i, säger Katarina Luhr. 

I den brittiska säkerhetsanalysen beskrivs hur naturförlust påverkar flera samhällssektorer samtidigt, bland annat livsmedelsberedskap, ekonomisk stabilitet och nationell säkerhet. Rapporten slår fast att ekosystemens tillstånd har direkt betydelse för staters motståndskraft. Enligt Katarina Luhr kräver frågan ett gemensamt ansvar från flera departement inom regeringen. 

– Romina Pourmokhtari kan inte sitta ensam i denna fråga. Det här är frågor som fler ministrar borde titta på. Det är så många delar i det. Vi skulle behöva en mycket bredare rapport än vad Naturvårdsverket skulle kunna ta fram på egen hand, säger hon. 

Från Naturvårdsverket dealas bilden av att ekosystemens tillstånd är avgörande för samhällets motståndskraft. Fredrik Hannerz, avdelningschef för Naturavdelningen vid myndigheten, betonar att riskerna inte är avlägsna eller teoretiska. 

– Väl fungerande ekosystem är en grundförutsättning för vårt välbefinnande och för samhällets motståndskraft. Samtidigt så är situationen för den biologiska mångfalden allvarlig, fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. 

Han lyfter också att ekosystemkollaps redan pågår i Sverige. 

– Kollaps av viktiga ekosystem är inget som bara sker i framtiden eller i andra delar av världen. Östersjön är ett mycket tydligt exempel. Överfiske, belastning av miljögifter och näringsämnen och klimatförändringar har slagit ut havets förmåga att förse oss med en av landets viktigaste inhemska proteinkällor – fisk. 

Miljö & Utveckling har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för en kommentar, men har inte fått svar.