Inga produkter i varukorgen.
När olyckan redan varit framme Skanska om varumärkesbyggande
Tågtunneln genom Hallandsåsen skulle skona miljön. Istället orsakade bygget kemikalieutsläpp och förgiftat grundvatten. För Skanska, som byggt tunneln var katastrofen ett faktum. De har fått kämpa hårt för att bygga upp sitt varumärke på nytt.
Tunnelbygget genom Hallandsåsen inleddes 1993. Idag, 11 år senare är tunneln fortfarande inte brukbar. Bygget, med syfte att möjliggöra en ökning av järnvägstrafiken och därmed minska bil- och lastbilstrafiken i området har varit en lång och slitsam historia för alla inblandade.
– Hallandsåsen projekterades i samma veva som byggsektorn började få upp ögonen för affärsmöjligheterna inom miljöområdet och såg potentialen med att exempelvis återvinna avfall och byggmaterial, berättar Axel Wenblad, miljödirektör på Skanska. Däremot, fortsätter han, hade man ännu inte börjat tänka på miljöriskerna i byggandet. Hallandsåsen blev ett uppvaknande både för Skanska och deras konkurrenter när det gäller riskhantering.
Svarta år
Tiden efter olyckan innebar hårt arbete för Skanska med miljöfrågor såväl som kommunikation och varumärkesbyggande för att kunna komma tillbaka. Idag har företaget en utbyggd kommunikationsstrategi och de arbetar aktivt med miljöfrågor.
De har också infört ISO 14001 både in den svenska och internationella verksamheten för att få bättre miljörutiner i sitt arbete. De har en miljöpolicy och en uppförandekod och har byggt en kemikaliedatabas där 5000 kemikalier finns registrerade, så medarbetare snabbt kan ta reda på om ett ämne är förbjudet eller under avveckling. Man arbetar också med leverantörerna för att få dem att avveckla farliga ämnen och för en tuffare kemikalielagstiftning i Europa.
Transparens
– Hallandsåsen blev inte bara en väckarklocka när det gäller miljö utan även kommunikation, minns Lisa Lindh, informationschef för Skanska Sverige AB i södra Sverige. Hur skulle vi göra för att inte hamna i samma situation igen, hur kunde vi bli bättre på kommunikation, internt, externt och vid krissituationer?
Innan olyckan var man inte särskilt noga med att informera närboende och allmänhet vid nya projekt. Begreppet kriskommunikation existerade knappast.
– Ska man vara självkritisk så var öppenheten inte särskilt påfallande, tillägger Axel Wenblad.
Idag försöker man vara noga med att ha en dialog med allmänheten och andra intressenter hela vägen från att spaden sätts i jorden till att bygget står klart.
– Utvecklingen har gått väldigt snabbt, kraven på transparens och information har ökat och samhället har blivit mer öppet. Gör vi ett misstag idag är det känt inom loppet av några minuter och det måste vi lära oss att hantera. Allmänheten har också blivit viktigare för varumärket. Förut kommunicerade man främst mot marknaden, idag är aktieägare och allmänhet lika viktiga, konstaterar Lisa Lindh. För varumärkesbyggande handlar inte bara om att vara duktig på teknik utan lika mycket om transparens, öppenhet, ödmjukhet och empati, menar hon.
Internt
Man får inte heller glömma den interna kommunikationen.
När olyckan vid Hallandsås inträffade 1997 blev Skanska tagna på sängen och det tog en vecka innan alla internt var införstådd med vad som hänt, vilket är alldeles för länge, enligt Lisa Lindh. Idag har man andra rutiner både vad gäller krishantering och snabbare intern information.
Olyckan var även påfrestande inåt i organisationen. Alla vill kunna vara stolta över sitt arbete, det var inte Skanskas medarbetare i det läget. Det var inte så många som övervägde att sluta efter olyckan men det påverkade möjligheterna att rekrytera nya medarbetare, berättar Axel Wenblad.
Shell
Att kunna rekrytera och behålla kompetent personal var en av anledningarna till att Skanska år 2001 valde att ta fram en uppförandekod som täcker allt från hållbar utveckling till mänskliga rättigheter såväl som affärsetik och arbetsmiljö. Skanska hade tittat på vad andra företag som haft kriser gjort och bland annat Shell som då varit i hetluften hade skaffat en sådan.
För att hålla den vid liv har man idag återkommande diskussioner och utbildningar för personalen, för som Axel Wenblad uttrycker det, man kan ha massor av policys, men är de bara ett skrivet dokument gör de ingen nytta, till syvende och sist handlar det om människors värderingar och attityder.
– Vi är fortfarande på den resan och arbetar intensivt med efterlevnadsfrågor så att alla ska förstå att den som arbetar på Skanska är skyldig att följa vår uppförandekod och ansvarig för att vi gör rätt, poängterar Axel Wenblad.
Framåt
Enligt honom är Skanska nu tillbaka där de var innan Hallandsås och söker återigen affärsmöjligheterna i arbetet. Skillnaden är bara att den här gången har man inte glömt riskhanteringen.
Han tror också att Skanskas varumärke har börjat hämta sig.
– Jag tror att professionella kollegor och i viss mån miljöorganisationer uppfattar att vi tagit kritiken på allvar och faktiskt gör något åt problemen. Kanske tycker de att det gått för långsamt, men det är en lång process och jag tror inte att det råder något tvivel om att vi är seriösa.
