Frågornas komplexitet kräver tvärvetenskaplig forskning och inte minst måste också samhällets konsumtion tas med i analyserna. Klimatförändringen ställer nya krav på oss, men dessa krav leder också till nya möjligheter. Det handlar om fördelning av resurser, av kunskap, av teknisk know how och av kostnader.
Samanhållen politik
Klimatförändringarna är vår tids högst prioriterade miljöfråga. För att klara utmaningarna och främja en hållbar utveckling krävs en ambitiös och sammanhållen klimat- och energipolitik både internationellt, inom EU och i Sverige. Trots att vi är ett litet land i världen har Sverige en viktig roll i detta samarbete.
Vid FN:s klimatkonferens i Cancun 2010 åtog sig industriländerna att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga växthusgasutsläpp. Samtidigt enades världens länder om att begränsa temperaturökningen till högst två grader. Som ett led i detta arbetar vi på regeringens uppdrag med en utredning ”Klimatfärdplan 2050 – en strategi för hur visionen att Sverige inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås”.
Uppdraget innebär att förslagen till strategiska åtgärder i Klimatfärdplan 2050 ska visa på nödvändiga prioriteringar för att nå visionen med hänsyn också till andra svenska samhällsmål, relevanta initiativ inom EU och internationellt samt svensk industris konkurrenskraft.
Lyckligt lottade
Sverige har goda förutsättningar att nå visionen delvis på grund av att vi är lyckligt lottade när det gäller våra naturresurser. Vi har gott om vatten och vi har ungefär hälften av landet täckt av skog, inte att förglömma vind och sol. Vatten, sol och vind ger oss elenergi och skogen ger oss biomassa som råvara till skogsindustrin men också till uppvärmning och till drivmedel. Skogen tar upp stora mängder koldioxid som omvandlas till råvaror som kan ersätta, förutom fossila bränslen, andra fossilbaserade produkter. En annan viktig förutsättning för att lyckas är att det finns en politisk vilja som i sin tur vilar på en rådande uppfattning att klimatfrågan är viktig, både hos näringslivet och hos allmänheten. Jag menar vi i Sverige är väl förberedda för att klara de uppsatta målen.
Den svenska klimatstrategin har länge fokuserat på åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Åtgärder och styrmedel har införts och skärpts successivt sedan 1990-talets början genom beslut inom energi-, transport-, miljö- och skattepolitikens områden. Allt detta är en viktig bas för det fortsatta arbetet för att nå visionen. Utvecklingen av EU:s gemensamma system för handel med utsläppsrätter är av stor betydelse för de framtida utsläppen från industrin samt el- och fjärrvärmeproduktionen. Men samtidigt som utsläppen minskas krävs åtgärder för fånga upp de växthusgaser som ändå slipper ut liksom att anpassa samhället till ett ändrat klimat. Där har vi en lång väg kvar att gå både på lokal, regional och nationell nivå.
Allt handlar i grunden om att skapa en bas för ett hållbart samhälle. Där kan vi alla bidra med våra egna val.