Inga produkter i varukorgen.
Naturvårdsverket om restaureringsplanen: Börja agera redan nu
Biologisk mångfald Regeringens utkast till svensk naturrestaureringsplan lämnar flera frågor om finansiering och genomförande öppna. Men kommunerna behöver inte vänta på den slutliga planen, enligt Fredrik Hannerz, chef för avdelningen natur och vilt på Naturvårdsverket. Han pekar ut åtgärder och stöd som går att använda redan nu.
Regeringen beslutade den 3 september om ett utkast till Sveriges nationella restaureringsplan, två dagar efter EU tidsfrist. Planen innehåller 39 breda åtgärdspaket för bland annat skogar, våtmarker, jordbruksområden, sjöar, vattendrag, hav och urbana miljöer. Senast 2030 ska restaureringsåtgärder ha genomförts på minst 30 procent av den samlade arealen av berörda livsmiljötyper som inte är i gott tillstånd.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Utkastet bygger på ett myndighetsgemensamt underlag som Naturvårdsverket samordnade och lämnade i februari. Där föreslogs omkring 200 nya eller förändrade åtgärder och styrmedel. Myndigheten har ännu inte slutfört analysen av hur regeringens 39 paket förhåller sig till förslagen.
– Den analysen är vi mitt uppe i. Jag har inte gått igenom allt det här och kan därför inte kommentera skillnaderna ännu, säger Fredrik Hannerz till Miljö & Utveckling.
Kommunerna påverkas på flera sätt
EU-förordningens bindande mål riktas mot Sverige som medlemsstat. Genomförandet kommer ändå att påverka hur kommuner, företag, fastighetsägare och andra markägare använder och förvaltar mark och vatten. För kommunerna handlar det bland annat om fysisk planering, eget markinnehav samt kraven på urbana grönytor och trädkrontäckning. Omkring 150 kommuner berörs av reglerna för urbana ekosystem.
– Kommuner kommer naturligtvis att påverkas på flera sätt. Dels för att kommuner typiskt står för stadsplanering. Sedan har kommunerna också andra markområden, säger Fredrik Hannerz.
Ansvarsfördelningen är ännu inte klar och regeringen har inte preciserat någon samlad ny finansiering. EU-kommissionen ska nu granska utkastet. Den slutliga planen ska lämnas senast den 1 september 2027.
Detta kan kommunerna göra redan nu
Fredrik Hannerz råder kommunerna att undersöka vad förordningens mål innebär för den egna verksamheten. Befintligt arbete med exempelvis stadsgrönska, pollinatörer och återvätning kan planeras och skalas upp utan att alla kommande besked är på plats.
– Gräver man där man står och tänker kring hur man kan öka ambitionerna, så har man nog en bra start, säger han.
Han pekar också på finansieringsmöjligheter som redan finns: den lokala naturvårdssatsningen Lona, stöd till våtmarksåtgärder och samfinansiering inom åtgärdsprogram för hotade arter.
– Det är tre olika verktyg och stödformer där vi ser att det skulle kunna sökas mer och bli större aktivitet i princip i alla delar av landet, säger Fredrik Hannerz.
Planen både kritiseras och välkomnas
Regeringens utkast har fått delade reaktioner. Emelie Nilsson, expert på naturvårdspolicy på WWF, beskriver det som ”ihåligt som en schweizerost”. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén anser att konkreta förslag om nya satsningar och arbetssätt har försvunnit.
LRF förbundsordförande Palle Borgström välkomnar regeringens avsikt att kunna tillämpa vissa krav på en större geografisk nivå. Viveka Beckeman, vd på Skogsindustrierna, anser att planen är mer balanserad än myndigheternas förslag, men efterlyser tydligare definitioner av de naturtyper som ska restaureras.
