Miljöbokslut underlättar nya beslut

Falu kommun använder sin miljöredovisning som en uppföljning av kommunfullmäktiges miljöbeslut och som underlag för nya beslut. Resultatet har blivit mer konkreta diskussioner om miljöfrågor i fullmäktige.

Falu kommun började med sin miljöredovisning 1992, som en av de första kommunerna i landet. Orsaken var att fullmäktige samma år tog beslut om ett miljöprogram. För att det inte bara skulle bli liggande behövdes ett uppföljningsdokument. Kommunen började då med ett miljöbokslut, som består av två delar. Den ena följer upp de mål fullmäktige satt upp för kommunen som geografiskt område, till exempel för hur mycket avfall som ska läggas på deponi. I den andra delen av redovisingen tar man upp de olika miljöåtgärder som kommunens institutioner ålagts att utföra och bockar av de institutioner som gjort vad de ska.

– Så har bokslutet sett ut ända från början, men successivt har vi utvecklat det och tagit med miljömål från till exempel energiplanen och avfallsplanen. Kriteriet är att målen är uppföljningsbara i siffror, säger miljöchefen Kristina Harsbo.

Nyckeltal för miljö

I sitt miljöbokslut använder Falu kommun nyckeltal i form av diagram för att se hur utvecklingen går framåt.

– Vi har utarbetat egna jämförelsetal, men också sneglat på Svenska Kommunförbundets gröna nyckeltal och ska nog plocka upp en del av dem, säger Kristina Harsbo.

Målgruppen för miljöredovisningen är framför allt fullmäktige. Redovisningen är tänkt att användas som underlag för diskussioner och beslut.

– Det är lättare för politikerna att ha konkreta diskussioner om miljömålen när de använder bokslutet, konstaterar Kristina Harsbo. Men på senare tid har vi märkt att intresset för redovisningen svalnat något hos dem. Vi tror därför att redovisningen kan behöva förnyas.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter