Nyckeln till kommunal miljöredovisning

Ungefär hälften av Sveriges 289 kommuner har gjort någon form av miljöredovisning, ofta årlig. En kommuns miljöredovisning präglas av att kommunen dels är en organisation som bestämmer över sig själv, dels har ett geografiskt ansvar. Som organisation beskriver den i miljöredovisningen sitt interna miljöarbete, som transporter och inköp. För kommunen som geografiskt område handlar frågorna om energi och avfall. Där har den ett ansvar att hitta till exempel avfallslösningar, men kan inte bestämma över hur mycket avfall invånarna producerar. Däremot kan kommunen informera invånarna, till exempel genom en miljöredovisning, och på så sätt försöka påverka deras handlande.

– En kommuns miljöredovisning står på två ben. Den redovisar miljöarbetet som underlag både för beslut i kommunen och för en dialog med invånarna, konstaterar Andreas Hagnell från Svenska Kommunförbundet.

Jämförelse svårt

De 25 gröna nyckeltal som Svenska Kommunförbundet har tagit fram för kommuners miljöredovisning utgår från denna tudelade roll. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för energi, biologisk mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation handlar nyckeltalen om egen energiförbrukning, transporter och inköp. Nyckeltalen är till för att skapa enheter som kan jämföras, antingen över tid i den egna kommunen eller mellan kommuner. Men det finns problem med att använda talen för att jämföra olika kommuner med varandra.

– Till exempel kan man med nyckeltal se att i Sundsvalls kommun används mer energi än riket i genomsnitt, men det beror helt enkelt på att det är en industrikommun. Olika kommuner fungerar på olika sätt och man kan inte stirra sig blind på ett enskilt jämförelsetal, påpekar Andreas Hagnell.

I Svenska Kommunförbundets förslag till gröna nyckeltal saknas finansiella nyckeltal kopplade till miljö. Andreas Hagnell menar att miljökapitalsberäkningar ofta blir grovt räknade och att förändringar faller inom felmarginalen. Därmed blir de svåra att använda. Vad är till exempel den finansiella nyttan av att minska koldioxidutsläppen?

– Däremot är det viktigt att jämte ett nyckeltal beskriva kostnaden av olika åtgärder, säger han.

Välfärd och folkhälsa

Sundsvalls kommun är tillsammans med Falu kommun föregångare och var tidigt ute med miljöredovisningar. Båda kommunerna sträcker sig också utanför miljön i sina redovisningar. Allt fler kommuner har börjat redovisa frågor om välfärd och folkhälsa, som livsmedelskontroll, drogpolitik och handikappfrågor. Svenska Kommunförbundet har tillsammans med Landstingsförbundet och Folkhälsoinstitutet tagit fram en modell för lokala välfärdsbokslut som är inspirerad av de gröna nyckeltalen. Den innehåller 13 välfärdskomponenter, som handlar om till exempel en god hälsa, sociala relationer och arbetsmiljö och ska kunna mätas via ett antal nyckeltal.

– Nyckeltal är ett sätt att åskådliggöra förhållanden i en kommun, men det finns fler sätt. Det viktigaste är att miljöredovisningen speglar de problem och möjligheter som verkligen finns i kommunen och kan fungera som ett bra beslutsunderlag, menar Andreas Hagnell.

Eftersom kommunens förvaltningar och invånare kanske inte har intresse av samma information föreslår Andreas Hagnell att miljöredovisningen ges ut i två versioner.

– En miljöredovisning ger kommunen en möjlighet att nå ut och marknadsföra sig själv. Men vill man nå ut med sitt budskap måste redovisningen anpassas efter målgruppen, konstaterar han.