Hållbarhetschefen om svenska sojasatsningen: ”Krediterna riktas där de gör mest nytta”

RTRS-krediter innebär att köparen stödjer produktion av soja som uppfyller organisationens krav på bland annat miljöhänsyn och socialt ansvar. Den faktiska fysiska sojan behöver dock inte levereras till den som köper krediten. Kreditsystemet är en modell som används av företag för att ekonomiskt stödja sojaodlare som producerar enligt dessa kriterier.

Karin Wimmer är hållbarhetsansvarig och expert på ansvarsfulla leverantörsled på Dagab, en del av Axfood.

– Vi har jobbat med att följa upp sojan i över tio år, men genom Svenska plattformen för riskgrödor såg vi en möjlighet förra året att göra det här köpet gemensamt i stället för enskilt. Att samla volymerna ger större möjlighet att påverka och att rikta krediterna till regioner där de gör störst nytta, säger hon till Miljö & Utveckling.

Hon menar att det långsiktiga målet att all soja ska vara hållbarhets-certifierat, men att sojakrediter är ett viktigt verktyg på vägen dit.

– Vi ser det här som ett komplement. Det är inte hela lösningen, men en del av lösningen. Många svenska producenter ligger långt framme och köper hållbarhetscertifierad soja till fodret redan i dag. Men det finns vissa utländska leverantörer som inte kommit lika långt och det finns olika mognadsgrad i olika branscher. Vi ser krediterna som ett verktyg för att få till en snabbare omställning.

Hon berättar att majoriteten av sojan odlas i Brasilien och blir till djurfoder. Det är en bra och viktig proteinkälla för djuren, men det är också en gröda som leder till avskogning, som i sin tur hämmar den biologiska mångfalden genom monokulturer.

– En central del i det här är att vi arbetar för att stoppa avskogningen och värna om den biologiska mångfalden, men vi arbetar också aktivt för att minska mängden soja som används. Det finns andra proteiner och alternativa grödor att använda i stället.

”Krävs vidare arbete”

Målet med kreditköpet är också att öka takten på omställningen, säger Karin Wimmer.

– Vi vill att det ska bidra till att odlare i Brasilien känner en motivation att fortsätta jobba med det här. De har viss laglig rätt till att expandera sina odlingar, men när vi köper krediter skriver de på att de avstår den rätten om den innebär avskogning eller markomvandling.

Hon tycker att Sverige har goda kunskaper om frågor som gäller hållbara grödor.

– Men det krävs vidare arbete. Det är så mycket fokus på avskogningsförordningen och att man ska leva upp till lagkrav. Men vi vill trycka på att man inte ska tänka ”Vi lever upp till avskogningsförordningen och då har vi gjort vårt.” Vi vill att man ska fortsätta jobba med de här frågorna bortom lagkraven, avslutar hon.