Krönika: Utfasningsutredningens tio viktigaste förslag

Krönika Utfasningsutredningen – som handlar om hur resor och transporter ska ske utan fossila drivmedel framöver – har landat på regeringens bord. I en krönika listar Mattias Goldmann de tio viktigaste förslagen i den omfattande utredningen.

Krönika: Utfasningsutredningens tio viktigaste förslag
Mattias Goldmann. Foto: Sweco

Utfasningsutredningens betänkande I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040 handlar inte alls bara om slutdatum för fossila bränslen eller fossilbilar. Här finns en rad intressanta slutsatser för fordons- och drivmedelsbranschen i vid bemärkelse, kommuner och rikspolitik och alla som är intresserade av omställningen med transporterna i fokus.

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Utfasningsutredningens förslag extra intressanta

Förslagen är extra intressanta utifrån att utredaren till vardags är måldirektör på Trafikverket, som är den närmast berörda myndigheten för en stor del av dem.

Jag listar här utredningens tio viktigaste förslag, i ungefärlig betydelseordning.

1) Inget svenskt förbud

Januariavtalets fyra partier har enats om ett svenskt förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna personbilar från 2030, men utredningen anger att det skulle strida mot EU:s krav på fri rörlighet för varor. Av samma skäl föreslås inget förbud mot försäljningen av fossila drivmedel. Utredningen konstaterar förvisso att en rad andra länder överväger liknande förbud, men drar inte slutsatsen att det som nu är förbjudet i EU kan komma att tillåtas längre fram – särskilt som EU:s klimatpolitik ju förändras snabbt med klimatlagen, Gröna Given och taxonomin.

2) Fossila drivmedel fasas ut till 2040

Reduktionsplikten för minskade utsläpp från drivmedel blir det huvudsakliga verktyget för att stoppa de fossila drivmedlen till 2040, med så tuffa klimatmål att de endast kan uppnås med förnybara drivmedel och elektrobränslen. Målet är satt med utgångspunkt att Sverige ska vara föregångsland i omställningen, men bidrar främst till Sveriges klimatmål för år 2045 och ger ingen ny knuff för att klara 2030-målet om en fossilfri fordonsflotta.

3) Enbart nya nollutsläppsfordon

På nationell nivå föreslås ett riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen av personbilar 2030, med tyngre fordon och arbetsmaskiner något senare. Målet styr sedan det mer konkreta policyarbetet. Helst ska detta samordnas på EU-nivå.

4) Bonus fasas ut, malus skärps

Bonusen för nya bilar med låga utsläpp bör stegvis fasas ut och malusen skärpas och förlängas i tid så att den blir mer styrande också för begagnatmarknaden. Dessutom kan ett pristak införas, så att dyra elbilar inte får någon bonus. Detta betyder att principen om ett kostnadsneutralt system överges; fordonsbeskattningen blir en kassako för staten. För lastbilar behöver premien i ett första läge ökas, för att fasas ut mot slutet av 2020-talet.

5) Tunga lastbilar och arbetsfordon ställs om snabbare

Med hjälp av miljözoner, tidszoner för lastning och lossning, samordning av godstransporter, upphandlingskrav och andra verktyg som används lokalt, kan tunga fordon med nollutsläpp gynnas, med fokus på tätortsmiljö. En premie för ellastbilar bör vidgas, men inte motsvaras av malus för fossildrivna lastbilar. Trafikverket och andra myndigheter som använder arbetsmaskiner bör utveckla upphandlingskraven för egen maskinpark och entreprenader så att elektrifierade arbetsmaskiner främjas, och en klimatpremie införas.

6) Reduktionsplikten stöps om

Utredningen vill snarast möjligt ha samma reduktionskrav på bensin och diesel och inkludera rena och höginblandade flytande biodrivmedel, istället för dagens ordning med separata kvoter och skatteundantag. Längre fram bör plikten övergå i ett system med överlåtbara utsläppsrätter, kopplat till en liknande modell på EU-nivå. Också sjöfartens drivmedel bör in i reduktionsplikten, och skattebefrielsen eller -nedsättning för drivmedel för arbetsmaskiner och fartyg fasas ut.

7) Mer avancerade biodrivmedel

Revideringen av EU:s förnybarhetsdirektiv REDII bör leda till ökade krav på andelen avancerade biodrivmedel och elektrobränslen, och de bör få en särskild kvot i reduktionsplikten. Även ett tak för vissa bioråvaror kan bli aktuellt, t.ex. djurfetter och använda matoljor. Krav på att tanka fordon ”rätt”, t.ex. med E85 istället för bensin, för att får förmåner, avvisas eftersom det bedöms som svårgenomförbart.

8) Främja hemmaladdning

Kraven bör höjas eller stödet öka för installation av laddinfrastruktur vid ny- och ombyggnationer och boende i flerbostadshus kan få ”right to plug” så att de inte kan nekas laddinfrastruktur. En bred och långsiktig nationell plan för de statliga insatserna för laddinfrastruktur i transportsektorn och för arbetsmaskiner bör tas fram, upprätthållas och utvecklas över tid.

9) Transporteffektivt samhälle

Utredningen föreslår… en utredning av framtida beskattning av användningen av transportsystemet, för att skapa ett effektivt kapacitetsutnyttjande och internalisera trafikens externa kostnader. Den bör belysa avståndsbaserade vägskatter för både lätta och tunga fordon, men även andra styrmedel bör ingå i en sådan utredning.

10) Kompensera landsbygden

Utredningen resonerar kring hur landsbygden kan kompenseras för ökade kostnader på i takt med att bilåkande blir dyrare, t.ex. genom en skatteväxling från drivmedelsskatten till en differentierad avståndsbaserad vägskatt där vägskatten är lägre på landsbygderna än i städerna, eller genom ett ändrat reseavdrag. Därtill kan landsbygdskommuner få ekonomiskt stöd för bättre allmän service.

Det kan vara värdefullt att hålla isär frågan vad utredningen innehåller från hur bra den är.

Låt oss här bara konstatera att utredningen inte lever upp till regeringens och samarbetspartiernas överenskommelse om utfasning av fossilbilar till 2030, och att utredningen har förslag på ett så brett område att det ska bli spännande att se vilka delar som så småningom faktiskt kommer att beredas för beslut.

– Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.