Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

5 gånger klimatvärlden stått upp mot Trump

krönika Donald Trumps presidenttid är snart över. Miljö & Utvecklings krönikör Mattias Goldmann drar en suck av lättnad. Och listar sina fem favoriter bland de tillfällen då världen stått upp mot Trumps klimatpolitik.

5 gånger klimatvärlden stått upp mot Trump
Mattias Goldmann. Foto: Sweco

Det är en oerhörd lättnad för klimatfrågan att Donald Trumps tid som president nu är över. I den kamp mot klockan som klimatkrisen innebär, hade fyra år till av klimatförnekelse, kamp för egen kolkraft och skifferolja och mot internationellt samarbete varit förödande. Med egen majoritet i både senat och kongress kan stora delar av Bidens Build Back Better förverkligas snabbt, och mycket av den skada Trump åstadkommit bli kortvarig.

Men när vi summerar Trumptiden är det också värt att hylla de gånger omvärlden stått upp mot Trumps klimatmässiga dårskaper. Här är mina fem favoriter.

1. Andra länder kliver fram

Fakta

Krönika

Detta är opinionsmaterial. De åsikter som framförs är skribentens egna.

När vi 9 november vaknade upp till nyheten att Donald Trump, inte Hillary Clinton, vunnit presidentvalet i USA, skakade själva fundamenten för det internationella klimatsamarbetet. Trump hade ju med parollen ”I was elected for Pittsburgh, not Paris” lovat lämna Parisavtalet och oron var stor för strömhopp i samband med klimatmötet COP22 i Marrakech som då var inne på sin tredje dag.

Men Kina, Indien, Frankrike och andra tongivande länder klev mycket snabbt fram och markerade att de håller fast vid Parisavtalet – och därmed lämnade inte Ryssland, Turkiet, Brasilien, Arabländerna eller någon annan part som kunde varit på glid.

2. Amerikanska delstater, städer och företag stärker sitt engagemang

När Trump lämnade Parisavtalet, var Kalifornien, Massachusetts, Virginia och flera andra delstater snabba med att markera att ”We are still in”, liksom städer som New Orleans, Chicago, Boston och Philadelphia.

Nu medverkar 2298 företag, 10 delstater, 293 städer, 412 universitet och 947 religiösa grupper i denna samverkan som på flera av klimatmötena haft en mycket större och mer synlig närvaro än den officiella amerikanska.

3. Bilaterala avtal

När Sverige och Kalifornien slöt ett bilateralt klimatavtal för att utöka samarbetet bland annat inom elektromobilitet, var det en udda fågel – ett land på ena sidan, en delstat som trotsar sin federala regering på andra sidan. Det gjordes uttryckligen som ”ett sätt att bemöta president Trumps politik som äventyrar Parisavtalet” och hade förmodligen inte hänt annars.

4. Ökad klimatfinansiering

Internationella organisationer för klimatsamverkan fick kärvare tider när Trump drog tillbaks delar av den finansiering som tidigare utlovats, bland annat Anpassningsfonden, Gröna Klimatfonden och IPCC. Men åtskilliga stater klev in för att kompensera bortfallet, i flera fall uttryckligen med Trumps agerande som en del av motiveringen.

5. Stöd till klimatforskning

När USA under Trump kraftigt drog ner på anslagen för klimatforskning, och dessutom begränsade vad som fick forskas om och hur resultaten fick användas, välkomnade Kanadas premiärminister Trudeau och Frankrikes president Macron klimatforskarna. Macron lade upp en video på Youtube och förklarade att de har ett hem i Frankrike om de vill.

… och som bonus: Sveriges klimatprofilering.

När klimatminister Isabella Lövin i början av 2017 skulle skriva under regeringens förslag till en ny klimatlag, togs den numera ikoniska bilden av henne och hennes stab.

Det berömda fotografiet. Foto: Johan Schiff

Uppställningen är samma som i bilden på när Trump skriver under att lämna Parisavtalet, men på Trumps bild är det enbart män, på Lövins är det enbart kvinnor.

Bilden ackompanjeras av delningstexten ”Alla framtida regeringar kommer bli tvungna att minska utsläppen av växthusgaser. För en bättre planet och en bättre framtid”. Bilden delades på kort tid över 20 000 gånger, fick över 55 000 gilla-markeringar och bidrog till att göra svensk klimatpolitik mer känd.

Arvet efter Trump

Allt detta ingår i arvet efter Trump. Genom sitt sätt att vara och genom sitt klimatmässigt destruktiva agerande, provocerade han fram mycket positivt. Om han alls förstår det, lär det reta honom extra. Det pekar på vikten av att ha en gemensam fiende – och även om Trump-eran nu är över, finns det gemensamma fiender kvar för att provocera fram ett skärpt klimatarbete.

– Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.