2020: Hemskt år, fantastiskt nytt årtionde!

Vi lägger bakom oss ett år som många av oss kanske helst vill glömma, med pandemi, reserestriktioner och stora ekonomiska utmaningar för samhället. Av ren respekt för de som drabbats värst är det minsta vi kan göra att – med Joe Bidens ord – Build Back Better. Vi tar avstamp i fem viktiga hållbarhetshändelser från 2020.

1. Skärpta klimatmål

2020 var första året utan klimattoppmöte sen COP1 i Berlin 1995. Som en slags substitut firades att Parisavtalet 12 december fyllde fem år, men något beslutsforum blev det inte.

Ändå såg vi att avtalet levererar – vart femte år ska länderna som ratificerat avtalet skärpa sina åtaganden enligt principen om ”Enhanced Action”, vilket en lång rad länder gjort eller är på väg att göra. Kina utlovar för första gången klimatneutralitet, till år 2060, och presenterar i mars sin plan för hur det ska gå till, bland annat med påskyndad utfasning av kolkraft, nationell utsläppshandel och krav på en snabbt stigande andel nollutsläppsfordon.

Biden vann presidentvalet i USA med löfte om klimatneutralitet 2050, utfasning av fossil energi till 2035 och klimatklausuler i handeln. EU-kommissionens Gröna Giv innebär nollutsläpp senast 2050, med minst 55 % minskning till 2030 och starkt stöd till de sektorer och regioner som har svårast att ställa om. I näringslivet har över 1 000 företag anslutit sig till Science Based Targets med dess krav på minst halverad klimatpåverkan per årtionde, och många gör mer än så (till exempel Sweco Sverige där jag jobbar som till år 2030 ska bli klimatpositivt).

2. Fossilt ratas

Det brev som kanske mest skakade om världen 2020 kom från Larry Fink, vd för världens största institutionella investerare Blackrock. Skiftet till förnybart kommer mycket snabbare än många inser, skrev han och inledde en massiv ”divest” bort från kol och olja som fick massiva följdverkningar i investerar- och bankkretsar. När de följde upp med att rösta emot Volvo AB:s förslag till styrelse med motivet att de hade för dålig förståelse för omställningen till hållbara transporter, förstod många att storkapitalet nu agerar fundamentalt annorlunda än förr.

På hemmaplan fick vi också en känsla för det, med Preems beslut att inte bygga ut raffinaderikapaciteten i Lysekil, fattat på strikt företagsmässiga grunder. Många missade att ”företagsmässigt” förstås inkluderar en kalkyl av hur många som vid utbyggd kapacitet skulle välja att tanka på en annan mack (det är ju i hög grad utbytbara produkter) och hur mycket man skulle tappa i attraktivitet som arbetsgivare. Det inkluderar också politiska styrmedel, som priset på EU:s utsläppsrätter, som femdubblats på två år, liksom stimulansen för att istället producera förnybart, inklusive Sveriges snabbt stigande reduktionsplikt.

3. Elpriset svänger alltmer

Under 2020 fick Sverige för första gången negativa elpriser, där den som tog emot elen fick betalt för att göra det. Det var bara enstaka timmar och den direkta betydelsen var inte enorm – men det gav en försmak på en framtid med klart större variationer i pris dels över tid, dels inom landet.

Den rekordhöga andelen variabel förnybar el 2020 gör att välfyllda vattenmagasin, mycket vind och sol ger större utslag än förut och eftersom mycket av den förnybara elen finns i norra Sverige, förstärks obalansen i landet. Det sydligaste elområdet hade under 2020 återkommande flerdubbelt högre elpris än längre norrut, dessutom med fysisk effektbrist i syd som stoppade flera planerade expansioner och nyetableringar. Kombinerat med de långa ledtiderna för ny elöverföring, ger detta stärkta incitament att lagra el för att konsumera senare eller rentav sälja tillbaks till nätet.

4. Industrin i fokus

2020 blev klimatfokus allt tydligare på industrins omställning, med stora projekt som Hybrits fossilfria stål, Cementa Heidelbergs CCS-arbete för att avskilja och lagra koldioxid och Northvolts snabba marsch mot att bli världens första cirkulära batterifabrik. Lägg till Fossilfritt Sveriges många färdplaner, framtagna i bred enighet men i princip utan medborgerlig medverkan, och vi ser en förskjutning till hur de riktigt stora utsläppskällorna snabbt kan minska sin klimatpåverkan.

Vikten av detta förstärktes under pandemin, som trots massiva uppoffringar bara ledde till sju procents minskad klimatpåverkan. Delar av det kommer att bli det nya normala, som webinarium istället för seminarium och distansarbete istället för att ta sig till arbetsplatsen fem dagar i veckan, men långsiktigt är nog många inte beredda att avstå från så mycket som vi avstått från nu. Därmed flyttas fokus från individuell skuld, skam och försakelse till just industriell omställning.

5. Ändrade transportmönster

Hösten 2019 var att resa kollektivt socialt ansvarstagande. Hösten 2020 är att inte resa kollektivt socialt ansvarstagande. På sikt kommer kollektivtrafiken rimligen tillbaks, särskilt om den utnyttjar tillfället till att bli mer individanpassat och dynamisk. I det kortare perspektivet är det viktigt att vi efter pandemin får en fortsatt ökning av distansarbetet jämfört med före covid, mer cykling och inte fler mil i begagnad bil – allt detta har ju slagit rekord under coronatiden.

Åtskilliga europeiska storstäder har bäddat för detta genom att utnyttja nedstängningen till att göra mer cykelväg på bilarnas bekostnad, och även den svenska statsbudgeten för 2021 innehåller en ökad cykelsatsning även om beloppet är måttliga kvartsmiljarden. Också på godssidan står vi inför samma vägval; ska julhandelns massivt ökande e-handel från Kina bestå eller ska vi få mer mer av det närproducerade, där logistikkedjor kortas och sårbarheten kan minska.

Vi kan lära av erfarenheterna

Låt oss slippa att åter få höra att vi inte ska slösa bort en bra kris. Därför att pandemin, med många tusen döda enbart i Sverige, är verkligen inte någon bra kris – 2020 är ett annus horribilis som vi skyndsamt lägger till handlingarna.

Men vi kan ändå lära av erfarenheterna, bygga vidare framgångarna, undvika att upprepa misstagen och systematiskt välja rätt i de vägval som 2020 gett oss.

Då går vi från det sämsta året många av oss upplevt till ett fantastiskt nytt årtionde. Tillsammans kan, ska och måste vi ta denna möjlighet.

– Mattias Goldmann, hållbarhetschef Sweco