Inga produkter i varukorgen.
Klimatkalkyl på ritbordet – nytt verktyg ska göra stadsplaneringen hållbar
Hållbart samhällsbyggande IVL vill få in klimatberäkningen redan i översiktsplaneringen, medan kommunen fortfarande kan välja om, var och hur den ska bygga. Tillsammans med sex kommuner ska man pröva hur utsläpp från bland annat byggande, markanvändning och resor kan vägas in när planen tar form.
IVL Svenska Miljöinstitutet startar ett projekt för att göra det lättare för kommuner att jämföra klimatpåverkan från olika planförslag. Det nya beslutsstödet bygger på verktyget Klimatanalys stadsdel, som Malmö och Helsingborg redan använder i en tidig version.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi skulle vilja få in klimatfrågorna tidigare, redan i översiktsplanering och fördjupad översiktsplan, säger Åse Togerö, forskare och projektledare på IVL.
Dagens version av verktyget är enligt Åse Togerö främst utvecklad för detaljplaner och tidiga skeden. I översiktsplaneringen kan analysen handla om ett tidigare vägval: vad händer med utsläppen om kommunen bygger på en plats där det redan finns bebyggelse i stället för att ta ny mark i anspråk? Hur påverkas klimatet av förändrade transportmönster?
Planförslaget läggs på kartan
Handläggaren läser in planförslaget som ett GIS-underlag och lägger det ovanpå kartlager med uppgifter om bland annat träd, markens kol och befintlig byggnation. Sedan går det att pröva hur kalkylen förändras om till exempel en väg får en annan dragning eller ett skogsparti sparas. Beräkningen beräknar även utsläpp utanför kommungränsen, exempelvis från tillverkningen av byggmaterial som en konsekvens av nybyggnation.
– Verktyget är lättanvänt men kräver lite utbildning eftersom det täcker så många olika slags utsläpp och upptag i kommunen, säger Åse Togerö.
IVL räknar med en kortare utbildning för handläggarna. I projektet ska institutet också vidareutveckla beräkningarna för persontransporter, förändrad markanvändning, kolinlagring och befintlig bebyggelse.
Ett pågående forskningsprojekt tillsammans med LTH och Helsingborgs kommun visar hur mycket olika åtgärder och antagandena kan spela in. För stadsdelen Oceanhamnen gav tre scenarier en beräknad klimatpåverkan på mellan cirka 24 000 och 42 000 ton koldioxidekvivalenter fram till 2050. Mellan scenarierna varierade bland annat byggnadernas stommar och energieffektivitet, grönytor och byggarbetenas material- och bränsleval.
Från kalkyl till planbeslut
En fråga för det nya projektet är vad kommunen kan göra med siffrorna. Åse Togerö ser scenariojämförelser som ett stöd för handläggaren när förslaget fortfarande går att justera. Kvalitetssäkrade beräkningar hoppas hon gör att resultatet kan ingå i underlaget för ett formellt planbeslut.
– Även om inte klimatfrågan kan styra ett helt planbeslut, hoppas vi att underlagen får upp frågan högre på dagordningen och ger insikter om hur mycket en klimatklok planering betyder, säger Åse Togerö.
I projektet Klimatanalys i praktiken: digitalt beslutsstöd för klimatneutral stadsutveckling ska Stockholm, Malmö, Helsingborg, Göteborg, Växjö och Sollentuna testa stödet i verkliga planeringsfall. Klimatinitiativet LFM30 deltar också. Projektet ska ta fram gemensamma riktlinjer och utbildningsmaterial. Det pågår även dialog med samarbetspartners om nationell harmonisering av klimatberäkningar säger Åse Togerö och uppmanar kommuner som vill följa arbetet att kontakta IVL, för medverkan i en referensgrupp.
