Guide: Så hittar du rätt cirkulär affärsmodell

– Det är fortfarande så att affären bygger på att man ska komma ut med nya modeller på marknaden. Vi ska komma ut med nya saker som gör att det attraherar konsumenten att köpa, ersätta den produkten man redan har köpt.

Josefina Sallén delar in företagens cirkulära arbete i fyra huvudsakliga inriktningar: att minska materialanvändningen, förlänga produkternas livslängd och öka nyttjandegraden, återvinna material samt utveckla regenerativa affärsmodeller.

1. MINSKA MATERIALÅTGÅNGEN

Det första området handlar om att använda mindre material och minska spillet i produktionen. Åtgärderna behöver inte innebära att hela affärsmodellen förändras, men kan påverka företagets kostnader och resursanvändning.

Ett exempel är industriell symbios, där ett företags restprodukt används som resurs av en annan verksamhet. Möjligheterna ser dock olika ut beroende på bransch och produktionsprocess.

– Så man minskar hur mycket material man använder för att tillverka någonting. Man minskar hur mycket spill man har i produktion och den typen av åtgärder. Arbetssättet är redan etablerat inom flera branscher. Josefina Sallén pekar bland annat på att restmaterial från träindustrin och gruvornas slagghögar kan innehålla resurser som går att använda på nya sätt.

2. TJÄNA PENGAR PÅ SAMMA PRODUKT FLERA GÅNGER

Den andra inriktningen är att låta produkter användas mer och under längre tid. Det kan ske genom exempelvis uthyrning, återtag, pantsystem eller genom att erbjuda en produkt som tjänst.

När producenten behåller ägandet kan det ekonomiska intresset av att tillverka hållbara och reparerbara produkter öka. Företaget kan då få intäkter från samma produkt flera gånger, samtidigt som behovet av nytillverkning minskar.

– I princip så kan man säga att i stället för att tillverka en grej fem gånger och sälja den fem gånger, tillverkar du den en gång och säljer den fem gånger. Enligt Josefina Sallén ger produkt som tjänst en tydlig cirkulär logik, eftersom producenten har ett intresse av att produkten fungerar så länge som möjligt. Modellen passar dock inte alla produkter eller branscher och behöver därför bedömas utifrån företagets förutsättningar.

En vanlig andrahandsmarknad ger inte nödvändigtvis samma drivkrafter. När en produkt säljs vidare mellan olika ägare får den ursprungliga tillverkaren vanligtvis bara intäkter vid den första försäljningen. Tillverkaren får därmed inte automatiskt ekonomisk nytta av att produkten fortsätter att cirkulera.

3. TA VARA PÅ KOMPONENTERNA FÖRE ÅTERVINNINGEN

När en produkt inte längre kan fylla sin ursprungliga funktion kan det fortfarande finnas ett värde i dess komponenter. Delar kan exempelvis användas som reservdelar eller säljas vidare innan materialet går till återvinning.

Josefina Sallén tar begagnade lastbilar som exempel. I vissa fall kan de enskilda delarna vara mer värdefulla än det sammansatta fordonet.

– När man kan krama ur mer värde ur produkten och komponenterna, då får man inte ta till återvinning.

Återvinning blir därmed ett senare steg, när produkten eller komponenterna inte längre kan användas. Även inom återvinningen handlar det enligt henne om att behålla så mycket som möjligt av materialets värde. Genom att sortera avfall i fler fraktioner kan mer användbart material tas till vara.

Företag som köper återvunnet material och använder det i sina produkter tillämpar en cirkulär strategi, enligt Josefina Sallén. Det betyder dock inte automatiskt att företagets affärsmodell i sig är cirkulär. Den ekonomiska modellen behöver också vara uppbyggd kring att resursernas värde bevaras eller återvinns.

– Cirkulär affärsmodell handlar ju hela tiden om att maximera värdet som man får ut av resurserna, och bevara värdet efter man har förbrukat den.

4. ÅTERSKAPA NATURVÄRDEN

Den fjärde inriktningen är regenerativa affärsmodeller. De syftar inte enbart till att minska skadan på naturen, utan till att återskapa naturvärden.

Josefina Sallén beskriver området som mindre utforskat och prövat än de övriga inriktningarna. För att en affärsmodell ska kunna betecknas som regenerativ räcker det enligt henne inte att exempelvis plantera träd i samband med att en produkt säljs. Återskapandet av naturvärden behöver vara en del av den verksamhet som genererar intäkter.

– När vi definierar det så betyder det att det måste vara lönsamt.

Som exempel nämner hon lösningar där etableringen av vindkraft kombineras med åtgärder som skapar livsmiljöer för fisk. Regenerativa arbetssätt används också inom bland annat jordbruk och byggande.

FÖRETAG SOM REDAN har identifierat en möjlig cirkulär lösning bör enligt Josefina Sallén börja med att undersöka kundernas behov. Dialogen kan visa om kunderna är beredda att exempelvis hyra en produkt, köpa en tjänst eller lämna tillbaka en använd produkt.

– Då ska man ju definitivt prata med kunderna.

För att en cirkulär affärsmodell ska kunna växa krävs enligt henne också en tydlig uppfattning om vad företaget vill uppnå. Omställningen kan innebära flera hinder, och i större förändringar behöver företagsledningen eller ägarna ofta vara drivande.

– Hur ser ditt företag ut i en cirkulär värld?

Josefina Sallén betonar samtidigt att företag som lyckas skala upp cirkulära affärsmodeller behöver ha en tydlig vision och en övertygelse om vilken riktning verksamheten ska ta. Hon hänvisar till forskning som pekar på att ett hinder för uppskalning är att cirkulära satsningar behandlas som avgränsade tester, snarare än som en del av företagets långsiktiga utveckling. Om ambitionen blir för begränsad finns enligt henne en risk att de hinder som uppstår bromsar arbetet i stället för att företaget söker sätt att ta sig förbi dem.

Samtidigt behöver företaget inte ha en färdig modell eller långsiktig vision innan arbetet börjar. Ett alternativ är att testa en avgränsad lösning som passar verksamheten. Det kan exempelvis handla om att hitta användningsområden för restprodukter, öka andelen förnybara material eller förbättra produkternas reparerbarhet.

Det kan vara en mer framkomlig väg för en hållbarhetschef än att direkt föreslå att företaget ska byta affärsmodell, enligt Josefina Sallén. Mindre försök kan ge kunskap om kundernas intresse, kostnaderna och vilka organisatoriska förändringar som krävs.

OAVSETT VILKET ANGREPPSSÄTT företaget väljer bör det analysera den ekonomiska effekten, enligt Josefina Sallén. En lösning som ska kunna skalas upp behöver på sikt vara lönsam.

Det innebär att företaget behöver undersöka vilka intäkter, besparingar och kostnader som modellen kan medföra. Om ett första försök inte blir så lönsamt som väntat bör resultatet enligt henne användas för att förstå vad som behöver förändras.

– Det här är en bra idé. Varför funkar det inte? Vad kan vi göra i stället? Hur kan vi löna oss av det?

Hon varnar för att avfärda en cirkulär lösning alltför snabbt. Ett misslyckat försök kan i stället ge kunskap som gör det möjligt att justera modellen.

– Om man tappar sugen för snabbt kommer någon annan att hitta det här och göra det bättre än en själv, avslutar hon.