Regeringen har nu lämnat sin lagrådsremiss med förslag om lättnader i kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på EU:s Omnibusändringar, som beslutades tidigare i år, och innebär att betydligt färre svenska företag ska omfattas av CSRD. Lagrådsremissen har beslutats av den avgående regeringen, samtidigt som arbetet med att bilda en ny regering fortfarande pågår.
Nya CSRD-beskedet: Företag kan slippa rapportera för 2026
Hållbarhetsredovisning Företag som redan börjat hållbarhetsrapportera enligt CSRD kan slippa kraven redan för räkenskapsåret 2026. Det framgår av regeringens nya lagrådsremiss om lättnader i hållbarhetsrapporteringen. Här är förändringarna, undantagen och datumen som företagen behöver ha koll på.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
En förändring med direkt betydelse gäller företag som redan börjat rapportera. De föreslås kunna slippa kravet på hållbarhetsrapportering för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2026 eller senare, förutsatt att de inte uppfyller de nya storlekskraven.
Det innebär att ett företag som rapporterade enligt CSRD för 2025 kan slippa göra det för 2026. Däremot tas inte rapporteringsskyldigheten för 2025 bort retroaktivt.
Nya gränsvärden – färre företag omfattas
Enligt regeringens förslag ska skyldigheten att hållbarhetsrapportera som huvudregel bara gälla företag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har haft:
- Fler än 1 000 anställda i genomsnitt.
- En nettoomsättning över 5 miljarder kronor.
Båda kriterierna måste vara uppfyllda. Motsvarande gränser gäller för koncerner, räknat på koncernnivå.
Regeringen uppskattar att omkring 150–200 svenska företag kommer att överstiga de nya gränsvärdena. När CSRD ursprungligen infördes beräknades mellan 1 600 och 2 000 stora företag omfattas, utöver vissa börsnoterade och finansiella företag.
Omsättningsgränsen har också justerats jämfört med den tidigare statliga utredningen, som föreslog 4,9 miljarder kronor. Regeringen har i stället valt 5 miljarder kronor.
Även små och medelstora börsnoterade företag ska undantas från rapporteringsskyldigheten.
Leverantörer får rätt att neka informationskrav
En annan förändring gäller informationsinsamlingen från värdekedjan. Regeringen föreslår en ny lag som ger företag med högst 1 000 anställda rätt att vägra lämna hållbarhetsinformation som går utöver EU frivilliga rapporteringsstandarder.
Skyddet gäller när större företag begär information för att uppfylla sina lagstadgade krav på hållbarhetsrapportering.
Det innebär att leverantörer kan neka alltför omfattande uppgiftsförfrågningar. Det rapporterande företaget måste också informera leverantören om rätten att neka och ska normalt godta en skriftlig försäkran om att företaget omfattas av skyddet.
Avtalsvillkor som strider mot skyddet ska vara ogiltiga i den delen.
Det finns dock en begränsning. Skyddet gäller bara information som begärs för obligatorisk hållbarhetsrapportering. Företag kan fortfarande efterfråga hållbarhetsdata för exempelvis riskhantering, andra lagkrav eller frivilliga samarbeten.
Fler undantag för rapporterande företag
För företag som även fortsättningsvis omfattas av CSRD föreslås ytterligare lättnader.
Bland annat ska vissa känsliga uppgifter kunna utelämnas ur hållbarhetsrapporten. Det gäller exempelvis företagshemligheter och säkerhetsskyddsklassificerad information. Företagen måste dock redovisa att ett undantag har använts.
Stora börsnoterade dotterföretag ska också kunna slippa en egen hållbarhetsrapport om de omfattas av moderföretagets koncernrapportering.
Dessutom ska företag under de tre första rapporteringsåren kunna utelämna viss information från värdekedjan som inte går att få fram. De måste då förklara vilka försök som gjorts för att samla in uppgifterna, varför de saknas och hur informationen ska tas fram framöver.
När börjar reglerna gälla?
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027. Vissa lättnader ska dock få effekt redan för räkenskapsår som inleds under 2026.
Förslaget har lagts fram av övergångsregeringen och ska nu granskas av Lagrådet. Därefter behöver en proposition lämnas till riksdagen, som fattar det slutliga beslutet.
Eftersom regeringsbildningen fortfarande pågår är det oklart vilken regering som kommer att hantera det fortsatta lagstiftningsarbetet. Det kan påverka förslagens slutliga utformning och tidplan. Sverige är dock enligt EU:s ändringsdirektiv skyldigt att genomföra reglerna senast den 19 mars 2027.


