Så tycker remissinstanserna om vägen mot fossilfritt – sex viktiga frågor

Remissvaren visar att många myndigheter, kommuner och organisationer ställer sig positiva till utredningens huvudsakliga inriktning. Samtidigt finns flera invändningar mot hur styrmedlen är utformade och vilka konsekvenser de kan få.

1. Brett stöd – men flera vill se skarpare åtgärder

Naturvårdsverket tillstyrker utredningens samtliga förslag och anser att de bör genomföras som ett samlat paket så snart som möjligt. Myndigheten varnar för att ett försenat genomförande kan innebära högre kostnader för att Sverige ska klara sina EU-åtaganden till 2030.

Samtidigt bedömer Naturvårdsverket att förslagen sannolikt inte räcker för att Sverige ska nå sina nationella etappmål. Myndigheten vill därför se ytterligare åtgärder, bland annat för att påskynda elektrifieringen.

Även Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF är i huvudsak positiva till utredningen, men efterlyser högre ambitioner. Naturskyddsföreningen vill bland annat se skärpta fordonsskatter och ytterligare åtgärder för att minska transporternas klimatpåverkan. WWF anser att flera av förslagen bör genomföras snabbare och att nivåerna i reduktionsplikten behöver höjas ytterligare.

Energimyndigheten tillstyrker stora delar av utredningen, men anser att det finns mer samhällsekonomiskt effektiva sätt att utforma styrmedlen. Myndigheten förespråkar bland annat att ett nationellt handelssystem för utsläpp utreds som ett långsiktigt alternativ.

2. Näringslivet varnar för höjda drivmedelskostnader

Förslaget om höjd skatt på bensin och diesel är en av frågorna som väcker invändningar från näringslivet.

Skogsindustrierna avstyrker skattehöjningen och varnar för att dyrare transporter kan försämra konkurrenskraften för svensk industri. Organisationen anser att utredningen saknar en tillräckligt aktuell konsekvensanalys av hur högre dieselpriser påverkar transportintensiva företag.

Även Transportföretagen motsätter sig den föreslagna generella skattehöjningen. Organisationen vill att beskattningen i högre grad samordnas med EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 och reduktionsplikten för att undvika onödiga kostnader och dubbelreglering.

Näringslivets Transportråd, som företräder företag som köper transporter, efterlyser en tydligare analys av den samlade kostnadseffekten från drivmedelsskatter, reduktionsplikt och ETS2. Organisationen menar att utredningen inte tillräckligt tydligt visar hur högre transportkostnader påverkar svensk export- och basindustri.

Naturvårdsverket och WWF gör en annan bedömning. De anser att högre priser på fossila drivmedel behövs för att stärka incitamenten att välja fossilfria alternativ och påskynda elektrifieringen.

3. Regelrådet underkänner konsekvensutredningen

Regelrådet, som granskar kvaliteten på konsekvensutredningar av förslag som påverkar företag, bedömer att utredningens konsekvensanalys inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.

Enligt Regelrådet saknas bland annat uppgifter om hur många företag som berörs av förslagen och hur stora företagen är. Rådet efterlyser också en tydligare sammanställning av hur företagens kostnader och intäkter påverkas.

Liknande invändningar framförs av flera andra remissinstanser.

Region Dalarna anser exempelvis att konsekvenserna för näringslivet kan bli större än vad utredningen visar. Regionen pekar särskilt på företag inom skogsbruk, industri, bygg- och anläggningsverksamhet och besöksnäring, där vägtransporter ofta är svåra att ersätta.

Även Näringslivets Transportråd och Skogsindustrierna efterlyser mer omfattande analyser av hur ökade transportkostnader påverkar företagens konkurrenskraft.

4. Flera vill se större fokus på minskad trafik

En återkommande invändning är att utredningen lägger för stor vikt vid elektrifiering och förnybara drivmedel, medan åtgärder för att minska transportbehovet får för lite utrymme.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, anser att utredningen i alltför begränsad utsträckning behandlar hur kommuner och regioner kan bidra till omställningen genom samhällsplanering, kollektivtrafik och lokal trafikreglering.

Stockholms stad framför liknande kritik och efterlyser fler nationella styrmedel för att minska biltrafiken och öka transporteffektiviteten. Staden vill också att kommunerna ska få större möjligheter att styra trafiken utifrån lokala förutsättningar.

Svensk Kollektivtrafik anser att utredningen har ett alltför stort fokus på privatbilismen. Organisationen efterlyser fler åtgärder som gör det lättare att välja kollektivtrafik, gång och cykel.

Även SJ och Tågföretagen vill se ett bredare perspektiv på transportsystemet. Enligt SJ riskerar utredningens fokus på vägtrafiken att förbise möjligheten att minska utsläppen genom att flytta transporter från väg till järnväg.

Transportföretagen har en annan utgångspunkt. Organisationen välkomnar åtgärder som effektiviserar transporterna och minskar utsläppen, men anser inte att transporteffektivitet ska likställas med ett politiskt mål om minskad trafik.

5. Oenighet om elbilsförmåner och sänkt elskatt

Utredningen föreslår att nedsättningen av förmånsvärdet för elbilar, laddhybrider och gasbilar fasas ut stegvis under tre år.

Det motsätter sig fordonsbranschorganisationen Mobility Sweden, som anser att förmånsbilar har stor betydelse för elektrifieringen. Organisationen framhåller att många av de elbilar som når begagnatmarknaden först har varit företags- eller förmånsbilar. Om försäljningen av nya elbilar bromsas riskerar även utbudet av begagnade elbilar att minska, enligt organisationen.

Motorbranschens Riksförbund framför liknande kritik.

Naturskyddsföreningen och TCO är däremot positiva till att förmånen fasas ut. De framhåller att dagens nedsättning i högre grad gynnar personer med höga inkomster.

Även förslaget om att sänka energiskatten på el med 20 öre per kilowattimme väcker invändningar.

Chalmers avstyrker den generella skattesänkningen och anser att den är ett mindre träffsäkert sätt att kompensera hushåll som drabbas av högre drivmedelspriser. Naturskyddsföreningen vill hellre se en riktad eller progressiv skattesänkning och varnar för att lägre elskatt kan försvaga incitamenten till energieffektivisering.

SKR efterlyser också en närmare analys av hur sänkt elskatt påverkar energieffektiviseringen och fjärrvärmens konkurrenskraft.

Vattenfall ställer sig däremot positivt till förslaget och menar att lägre elskatt kan stärka elektrifieringen och samtidigt kompensera hushåll och företag för högre drivmedelspriser.

6. Myndighet efterlyser tydligare plan för drivmedelsberedskapen

Hur drivmedelsförsörjningen ska fungera under utfasningen är ytterligare en fråga som lyfts i remissvaren.

Myndigheten för civilt försvar, MCF, anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning behandlar utfasningen av fossila drivmedel som en samlad omställning av samhällets energi- och försörjningssystem.

Myndigheten pekar på att minskad efterfrågan på fossila drivmedel kan påverka distributionssystemet och tillgången till flytande bränslen. Trots att utredningen identifierar riskerna anser MCF att den saknar tillräckligt konkreta förslag om ansvar, styrning och uppföljning.

MCF efterlyser därför en stegvis plan för hur totalförsvarets drivmedelsberedskap ska utvecklas under utfasningen. Planen bör bland annat tydliggöra behovet av infrastruktur, lagerhållning och ansvarsfördelning.

Även Länsstyrelsen i Jämtlands län betonar vikten av att samhällsviktiga verksamheter fortsatt har tillgång till drivmedel, särskilt i glesbygdsområden med långa avstånd till service.

Sundsvalls kommun lyfter dessutom behovet av en robust fordonsflotta med flera olika drivmedel och tekniska lösningar. Kommunen anser att ett ensidigt beroende av eldrift kan öka sårbarheten vid störningar i elförsörjningen.