10 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda

Tre EU-verktyg för klimatanpassning

I samband med förslaget på en lag för klimatanpassning presenterade EU tre digitala verktyg som ska hjälpa kommuner, myndigheter och företag att arbeta med klimatanpassning. European Climate Viewer visar på en interaktiv karta hur exempelvis värmeböljor, torka och kraftig nederbörd kan utvecklas vid olika nivåer av global uppvärmning. Navigator of Climate Resilience Tools hjälper användaren att hitta befintliga analysverktyg utifrån bland annat sektor, klimatrisk och geografiskt område. Mission Solutions Explorer samlar klimatanpassningsåtgärder som testats i europeiska städer och regioner, med information om genomförande och finansiering. Alla tre tjänsterna finns tillgängliga och ska utvecklas vidare. Kartverktyget visar i nuläget främst klimatfaror och ersätter inte en fullständig klimatriskanalys.

Läs mer

Företag kan slippa CSRD redan för 2026

Företag som redan rapporterar enligt CSRD kan slippa kraven för räkenskapsår som inleds under 2026, enligt regeringens nya lagrådsremiss. Rapporteringskravet föreslås som huvudregel bara omfatta företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 5 miljarder kronor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Regeringen uppskattar att omkring 150–200 svenska företag kommer att överstiga gränserna. Företag med högst 1 000 anställda föreslås också få rätt att neka informationskrav som går utöver EU:s frivilliga rapporteringsstandarder när uppgifterna efterfrågas för obligatorisk hållbarhetsrapportering. Rapporteringsskyldigheten för 2025 tas däremot inte bort retroaktivt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027, men ska först granskas av Lagrådet och beslutas av riksdagen.

Läs lagrådsremissen

EU samlar länder bakom naturkrediter

EU:s miljökommissionär Jessika Roswall har lanserat ett internationellt samarbete för naturkrediter vid Cop17 i Armenien. Frankrike och Peru står tillsammans med EU bakom initiativet, som även samlar flera andra länder. Målet är att få företag och investerare att bidra med mer pengar till naturvård, som komplement till offentlig finansiering. Samarbetet bygger vidare på EU:s färdplan från juli 2025, men arbetet med mätmetoder, kontroll av resultat och handel med krediter pågår fortfarande. Ambitionen är att bland andra lantbrukare, skogsbrukare och lokalsamhällen ska få betalt för insatser som ger mätbar och verifierad nytta för naturen.

Läs mer

EU skjuter upp certifieringskrav

EU:s skärpta krav på organisationer som certifierar hållbarheten hos biodrivmedel och biobränslen skjuts upp från den 1 januari 2027 till den 1 januari 2028. Det är tredje gången tidsfristen flyttas fram. Bakgrunden är förseningar i arbetet med ackrediteringssystemen, bland annat till följd av medlemsländernas sena genomförande av förnybartdirektivet RED III. Beslutet ger certifieringsorganen mer tid att anpassa sig, men ändrar inte företagens skyldighet att visa att bränslena uppfyller EU:s hållbarhetskriterier.

Parlamentet vill skjuta upp metankrav

EU-parlamentet röstade på torsdagen för att skjuta upp flera metankrav för importörer av olja, gas och kol med tre år. Det går längre än EU-kommissionens förslag om ett års uppskov. Importörerna föreslås få till den 31 maj 2031 på sig att visa att deras leveransavtal omfattar bränslen som övervakas och rapporteras enligt regler som motsvarar EU:s krav. Enligt Reuters har bland annat USA, Frankrike, Italien och Tjeckien drivit på för en senareläggning, och USA har varnat för störningar i energileveranserna. Parlamentets förslag ska nu förhandlas med medlemsländerna innan ändringarna kan börja gälla.

EU riskerar att missa målen för havsskydd

EU riskerar att missa sina mål för skydd av havsmiljön till 2030, varnar Europeiska revisionsrätten i en ny rapport. Utpekade skyddsområden täckte 13,7 procent av EU:s havsområden 2023, medan andelen med strikt skydd uppskattas till mindre än en procent. Målen är att skydda minst 30 procent av havsområdena, varav tio procent med strikt skydd.

Revisorerna pekar på att skadligt fiske fortfarande förekommer i skyddade områden och att brist på personal, finansiering och fungerande kontroll försvårar skyddsarbetet. Kommissionen accepterar rapportens rekommendationer om bland annat effektivare skyddsåtgärder, bättre uppföljning och större delaktighet för lokalsamhällen och fiskare.

Läs revisionsrättens rapport

EU-länderna enas om framtidens jordbrukspolitik

EU:s medlemsländer har enats om sin förhandlingsposition för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027. Förslaget innebär att dagens tvådelade stödsystem ersätts av en gemensam struktur, där jordbruksstödet ingår i bredare nationella och regionala planer. Medlemsländerna ska också få större frihet att utforma stöden och anpassa åtgärderna efter nationella förhållanden. Miljö- och klimatmålen finns kvar, men balansen mellan obligatoriska krav och frivilliga insatser förändras. Finansieringen återstår att förhandla.

Läs mer

EU:s framtida energimål kan bli mer flexibla

EU:s energiministrar vill se ett enklare och mer flexibelt regelverk för energi- och effektiviseringsmålen efter 2030. Vid torsdagens rådsmöte diskuterades bland annat nya mål för energieffektivisering, elektrifiering och sammankoppling av elnäten. Flera medlemsländer efterlyste större teknikneutralitet och mer nationellt handlingsutrymme. Enligt Carbon Pulse väntas kommissionens förslag under första kvartalet 2027. Något beslut om nya mål har ännu inte fattats.

Läs mötesrapporten

Stöd för att utvidga EU ETS till fler flygresor

De politiska mittenpartierna i Europaparlamentet uppges stödja kommissionens förslag att utvidga EU:s utsläppshandel för flyget. Förslaget gäller flygningar från EES till destinationer inom 5 000 kilometer från EU:s geografiska centrum. Enligt Carbon Pulse finns dock motsättningar inom parlamentets största partigrupp, EPP. Uppgifterna bygger på ett utkast och är inte ett antaget beslut.