Klimatfrågan måste ses som en kvinnofråga

Men trots att Sverige har en framträdande talesperson i klimatfrågor, är det skralt med genusperspektivet enligt organisationen. I ett pressmeddelande konstaterar den: ” Sverige har ett klimatramverk som på flera områden saknar genusanalys och en feministisk utrikespolitik som missar att ta ett helhetsgrepp om hur jämställdhet och klimatarbetet hänger ihop.”

Genus viktigt vid omställning

I rapporten listas många skäl till att just genus är en faktor vid klimatomställningen. ”unga människor världen runt och speciellt flickor, går ut på gatorna för att försvara miljömässiga mänskliga rättigheter”, står att läsa i rapporten Feminist Policies for Gender Justice.

Concord är en paraplyorganisation som samlar flera andra organisationer som arbetar med jämställdhet, både rent feministiska organisationer men även miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen.

Behov av koppling

Kvinna till kvinna är en av medlemmarna. Där finns en av rapportens medförfattare, Charlotte dos Santos Pruth. Hon berättar att rapporten kom till utifrån ett behov av att koppla ihop klimatpolitik med den feministiska utrikespolitiken.

– Klimatförändringar påverkar kvinnor och flickor annorlunda än män, konstaterar hon.

Vatten och genus

En koppling går via vatten. Brist på det till följd av klimatförändring, påverkar till exempel möjligheten att sköta hygienen vid menstruation. Det gör att flickor har svårare att gå till skolan.

– De nekas sin rätt till utbildning, säger Charlotte dos Santos Pruth.

Till det kommer att kvinnor ofta har ansvar för vattenförsörjningen i fattiga hushåll. Det innebär ofta att de måste gå iväg för att hämta vattnet. Klimatförändring ökar risken för vattenbrist och därmed blir vägen till vattnet längre. Det ökar arbetsbördan och även risken för kvinnorna som hämtar vatten att bli utsatta för sexualiserat våld.

Starka röster hotas

Flickor och kvinnor också blivit starka röster mot klimathotet. De hamnar därmed på tvärs mot de strukturer som vill bevara fossilindustrin, och som ofta är patriarkala. Charlotte dos Santos Pruth nämner Brasiliens president Jair Bolsonaro som ett exempel.

Organisationen kan i sett eget arbete se att kvinnor hörs och syns inte ses med blida ögon av den sortens rörelse som Bolsonaro leder. Det leder bland annat till en ökning av hot och även till förtalskampanjer.

– Det kan inte bara vara Greta och andra unga flickor som står upp för klimatarbetet, utan samhället i stort måste bli starkare i att stå emot klimatförnekelsen. Klimatarbete handlar inte bara om att hitta ny teknik utan också att vi står också inför en förändring av patriarkala strukturer, säger Charlotte Dos Santos Pruth.

Konfliktnivån ökar

Charlotte dos Santos Pruth konstaterar att konfliktnivån ökar rent generellt i takt med att klimatkrisen förvärras. Det i sin tur ökar utsattheten för våld för kvinnor men även bland män som bryter mot traditionella könsnormer.

I ett pressmeddelande uttrycker organisationen besvikelse över att jämställdhetsministern inte ingår i regeringens nya klimatkollegium.

Läs rapporten här.