I en tid då vi skulle behöva väga varje beslut mot vilken påverkan det har på klimatet, på de fattiga i världen och på framtida generationers möjligheter så kan vi fortfarande höra att det som kommer först är ekonomisk tillväxt. Polens premiärminister säger det helt öppet i sitt anförande i plenum. Den som håller fast vid en sådan syn på verkligheten kan inte se nästa generation i ögonen och säga att vi visste inte bättre och vara trovärdig. Hur kan den som sitter i samma rum som de som under det senaste året drabbats av översvämningar och väderrelaterade katastrofer säga att vi har inte råd att lägga pengar i de olika klimatfonderna? Det är en gåta!
Att inget händer kan också ha att göra med att människan drivs av värderingar om hur ett gott liv ser ut. Om det aldrig lyfts till ytan och tas på allvar så styrs vi lättare av det som ger snabbaste vägen ut. Om de avgörande värdena i livet handlar om konsumtion, makt och kortsiktig behovstillfredsställelse så finns det inte någon anledning till förändring. Men om vi styrs av värden som rättvisa, alla människors rätt till liv, hälsa, utveckling, vatten, mat etc. så kan vi inte fortsätta att använda naturresurser som vi gör och än mindre fortsätta att anstränga atmosfären med mer växthusgaser.



