Regeringen har beslutat i den känsliga frågan om förvaringen av det svenska, använda kärnbränslet. Totalt handlar det om 12 000 ton radioaktivt material som ska förvaras på ett säkert sätt i 100 000 år.
Kärnavfallsfrågan: Detta händer nu
Energi
Regeringen har fattat beslut om en framtida långtidslagring av kärnavfall. Men det innebär inte att SKB kan sätta spaden i backen. Miljö & Utveckling reder ut vad som händer nu i kärnavfallsfrågan, med hjälp av Strålsäkerhetsmyndighetens samordnare.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Regeringens beslut är dock inte tillräckligt för att SKB ska kunna börja bygga anläggningarna, berättar Michael Egan, som har samordningsansvar för Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) arbete gentemot slutförvaret.
Möjligt att överklaga besluten om kärnavfall
Regeringens beslut består av flera delar, som är kopplade till olika lagstiftning. En del gäller själva anläggningarna och är fattat enligt Kärntekniklagen. Detta beslut är enligt SSM möjligt att överklaga om det anses föreligga något processuellt fel. Den andra delen avser tillåtlighet enligt Miljöbalken, och bortsett från att även det kan överklagas, så kvarstår en del arbete.
Det är nu enligt SSM upp till SKB att vända sig till Mark- och Miljödomstolen (i det här fallet Nacka tingsrätt) för att få klart vilka villkor som gäller för miljötillståndet. Frågan är hur snabba SKB är, då de har flera andra tunga investeringar på gång.
Skulle ett beslut i Mark- och Miljödomstolen kunna överklagas?
– Ja, i princip. Då går det till MÖD. Och det är inte omöjligt att det händer, säger Michael Egan.
Det finns även särskilda regler för uppförande av just kärntekniska anläggningar. Dessa är inte inskrivna i svensk lag, men regeringen valde att lägga till ett villkor i sitt godkännande för att fånga upp just de här reglerna. De kallas för ”stegvis prövningsprocess” och innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att följa hela processen.
Många beslutssteg
– Man måste komma tillbaka till Strålsäkerhetsmyndigheten och säga, nu vill jag börja uppföra det här. Då uppdateras alla de tidigare redovisningar som man gjort med nya detaljer och vi granskar att man fortfarande uppfyller kraven. Det behövs ett särskilt beslut av SSM. Sedan behöver man ytterligare beslut innan man tar det här i så kallad provdrift och innan rutinmässig drift. Så det finns många beslutssteg, säger Michael Egan.
Det är ganska komplext.
– Det är ganska komplext. Även om man har tillstånd till ett koncept så har man inte alla detaljer förrän man byggt det. Strålsäkerhetskraven är på så hög nivå att vi måste fortsätta att verifiera att anläggningen uppfyller alla krav. Det är tanken bakom det.
Vad tror du om tidsperspektivet?
– Det är svårt att säga. Det beror på SKB:s prioriteringar, vad som händer med möjliga överklaganden, när det finns plats så att det kan höras i Mark- och Miljödomstolen. Så det är lite svårt att säga, säger Michael Egan.
SKB har dock tidigare uppskattat att det skulle ta ungefär tio år att bygga slutförvaret.
Fyra särskilda villkor
Regeringen har enligt klimat- och miljöminister Annika Strandhäll ställt fyra särskilda villkor för slutförvaret:
– att anläggningen ska uppföras och drivas i överensstämmelse med den ansöka som SKB lämnat in
– Att det är den så kallade KBS-3-metoden (inkapslingsmetoden med tre barriärer och stående deponering) som ska användas
– Att det ska ske en stegvis prövning
– Att SKB ska hålla årliga möten med intressenterna, däribland kommunerna och miljörörelsen.