EU förbereder lag om Due Diligence för mänskliga rättigheter

EU EU förbereder ett lagförslag om hållbar bolagsstyrning som kan omfatta alla företag, även mindre och medelstora. Malin Helgesen, jurist på Mannheimer Swartling, berättar vad förslaget gäller och vilka påföljderna kan bli för den som inte följer lagen.

EU förbereder lag om Due Diligence för mänskliga rättigheter
EU förbereder ett lagförslag om hållbar bolagsstyrning som kan omfatta alla företag, även mindre och medelstora. Foto: Adobe Stock

Inom kort väntas EU-kommissionen presentera sitt förslag om en ny europeisk lag för hållbar bolagsstyrning, även kallad Sustainable Corporate Governance. I förslaget väntas en del handla om mänskliga rättigheter och human rights due diligence, och en del om miljö och klimat.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?
Malin Helgesen, jurist.
Foto: Mannheimer Swartling

– Jag brukar förklara det som att i Sverige är det bland företag accepterat att “ja jag får göra business som jag vill, men det går en gräns vid korruption det får jag inte använda”, förklarar Malin Helgesen, jurist på byrån Mannheimer Swartling, och fortsätter:

– Nu kommer det två nya gränser, där man får fortsätta med sin business som man vill, men den får inte skapa risk för att människor skadas eller att mänskliga rättigheter kränks eller skador på miljön och klimatet.

Få länder med egna lagar för mänskliga rättigheter

Idag har några få EU-länder infört egna lagar för hållbarhets-due diligence. Frankrike är ett exempel som införde sin nationella lag år 2017, följt av Norge och sedan Tyskland.

Men i en konsekvensbedömning av det kommande lagförslaget anser EU-kommissionen att “nationella lagar och regler troligtvis kommer skapa fragmentering av marknaden, vilket kommer bidra till ökade kostnader för företag, intressenter och investerare”.

Sverige saknar lag om mänskliga rättigheter

Sverige har ingen egen tvingande lagstiftning på området, utan här gäller fortfarande frivillighet. Regeringen har dock tagit fram en Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, för att stötta företag i arbetet.

Handlingsplanen uppmanar företagen att följa riktlinjer för mänskliga rättigheter men studier visar att långt ifrån alla gör det.

Brister i svenska företags agerande

I en rapport från 2019 med rubriken, Höj ribban för företagen! En granskning av hållbarhetsredovisningar ur ett människorättsperspektiv, framkommer brister i de svenska företagens agerande. Bakom rapporten står organisationerna Amnesty, Diakonia och Fair Action.

Författarna skriver bland annat i rapporten att det finns en “tydlig skillnad mellan företagens påstådda ambition att respektera mänskliga rättigheter och hur de faktiskt agerar. För många företag verkar arbetet med mänskliga rättigheter inte vara ett fortlöpande arbete med regelbundna analyser, återkoppling och uppdateringar”.

EU förbereder lag om mänskliga rättigheter

Det är mot denna bakgrund som EU-kommissionen under de senaste åren undersökt möjligheten att gå ifrån den frivillighet som finns idag på området, till att inför en tvingande lagstiftning. Det kommer finnas krav på att företag identifierar, hanterar och åtgärdar risker i företaget som skadar mänskliga rättigheter, miljö eller klimat.

Kommer hela värdekedjan beröras av detta?

– Vi kan inte med säkerhet säga att EU kommer inkludera hela värdekedjan. Det vi däremot vet är att det har varit EU-kommissionens ambition i alla dokument som publicerats. Vi har inte sett någon text på sistone som pekat på att man tänker begränsa det till bara leverantörskedjan. Även EU-parlamentet har talat om hela värdekedjan, från råmaterial till slutkund, och alla affärsrelationer däremellan, säger Malin Helgesen, och tillägger:

– Det finns många företag som tycker att kundledet kommer bli för mycket, men det finns anledning att förbereda sig på att det blir hela värdekedjan.

Krav på expertis bland styrelseledamöter

En aspekt som EU-kommissionen diskuterar är vilka åtgärder styrelser kommer att behöva vidta för att förbättra sin hållbarhetskunskap. Här nämner kommissionen regelbundna utvärderingar av kunskapsnivån på företaget gällande miljöfrågor, sociala frågor och/eller mänskliga rättigheter. Även krav på att en viss andel av styrelseledamöterna bör ha expertis på området diskuterats.

Kommer det här att gälla alla företag?

– Det EU-kommissionen har sagt är att det kommer vara alla stora företag och alla små och medelstora företag. Min bedömning är att det är en väldigt liten sannolikhet att mikroföretag kommer omfattas. Vi vet också att det är en av de mer kontroversiella frågorna i EU, om det endast ska vara stora företag eller hur långt ner lagen ska sträcka sig, säger Malin Helgesen.

Hon påpekar även att EU-kommissionen är medvetna om att de små och medelstora företagen kommer behöva mycket mer stöd och flexibilitet i lagstiftning för hur de ska genomföra exempelvis human rights due diligence.

Vet man någonting om hur rapporteringen kommer att gå till?

– Det är FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter som ligger till grund för den här lagstiftningen. Ett av de fundamentala benen i human rights due diligence, är transparens. Det är viktigt att berätta hur man jobbar men också vilka risker man har identifierat. Sedan hur granulär man behöver vara, vet vi inte riktigt än, berättar Malin Helgesen.

”Jättestor skillnad jämfört med hur det är idag”

Enligt henne kommer företag även behöva berätta hur de jobbar för att adressera de här riskerna, till exempel på vilket sätt man jobbar för att arbetare i fabriker ska få bättre villkor. Det kommer också ställas krav på att rapportera något om hur effektivt arbetet har varit.

– Jag tror att en jättestor skillnad jämfört med hur det är idag, kommer vara att företag kommer behöva bli mer öppna med i vilken utsträckning man samtalat med de som riskerar att få sina mänskliga rättigheter påverkade, exempelvis arbetarna på fabriken där du producerar dina produkter, eller lokalsamhället där man har sin fabrik.

Vilka påföljder kan drabba företag som inte följer den här lagstiftningen?

– Det EU varit tydliga med från början är att det ska finnas två typer av konsekvenser, när det gäller brott mot den här lagen. Det ena är att nationella myndigheter ska ha en övervakningsfunktion och ska kunna dela ut kännbara böter. Då har man pratat om bötesnivåer i linje med antikorruptionslagstiftning och GDPR. Det kan bli en procentsats av ett företags globala omsättning till exempel. Så det kan väldigt kännbara böter, förklarar Malin Helgesen och fortsätter:

– Den andra är att EU vill att det ska bli lättare för migrantarbetare i exempelvis mellanöstern eller Asien att stämma europeiska företag på skadestånd i domstolar där företaget har sin hemvist.

Exakt när ett slutligt förslag kan komma från kommission är i nuläget oklart.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.