Här är uppstickaren som gör smutsigt vatten rent

I slutet av 2021 började han samarbeta med Stena Recycling i Halmstad, som behövde rena stora mängder processvatten. Året därpå anslöt Johanna Gillberg, en analytisk kemist med labberfarenhet, till teamet. 2022 ändrade Helios Innovations sin inriktning och specialiserade sig på att rena processvatten från olika industrier.

Från att ha varit tre anställda i höstas, är de nu nio.

– Det har gått otroligt snabbt. Nu planerar vi en större emission som dels är tänkt att inleda vår internationalisering, först i Norden och sedan i Europa, säger Johanna Gillberg, COO på Helios Innovations, till Miljö & Utveckling.

Bolaget har ett starkt samarbete med Stena Recycling, som använder två kommersiella anläggningar i Halmstad. Helios Innovations säljer inga anläggningar, i stället erbjuder företaget vattenrening som en tjänst.

Drygt 5 procent av Sveriges totala energiförbrukning används idag för att förånga industriella processvätskor, så behovet av teknologi som kan minimera el- och vattenförbrukningen är stort. Med Helios Innovations indunstningsteknik används restvärme för att separera farligt avfall från vatten, vilket fyller ett tydligt behov på marknaden.

Men hur fungerar anläggningarna egentligen? Det är ganska enkelt, säger Johanna Gillberg.

– Vi använder indunstning för att separera vatten och föroreningar. Processen innebär att vi värmer upp processvatten till cirka 60–95 grader med hjälp av kundens restvärme. Vattnet leds genom cellulosablock som sprider ut det på en större yta. Sedan blåser vi kall luft över blocken under atmosfäriskt tryck, vilket får vattnet att förångas och kondenseras i en kondensor. Det fungerar ungefär som när du hänger tvätt utomhus för att torka. Även om vattnets kokpunkt inte nås, evaporerar vattnet ändå tack vare den större ytan, förklarar Johanna Gillberg.

Varken cellulosablocken eller indunstning är något nytt, men kombinationen av dessa gör att Helios Innovations kan undvika att använda höga temperaturer och vakuumpumpar för att sänka vattnets kokpunkt.

– Eftersom vi inte behöver så höga temperaturer kan vi dra nytta av restvärme från industrin. Det gör vår lösning både ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig för alla involverade, säger hon.

Johanna Gillberg berättar att industrier idag genererar processvatten som de ofta skickar till avfallsupphämtare som Stena eller Ragn-Sells. Dessa företag transporterar vattnet med lastbilar till lokala behandlingsanläggningar eller till stora aktörer som Fortum för högtemperaturförbränning. Processvattnet består ofta till 98 procent av vatten, vilket innebär många lastbilar och mycket transport.

– Vi erbjuder en lösning som gör att avfallet kan behandlas på plats. I stället för att skicka 30 lastbilar i månaden kan industrin minska det till bara en, säger hon.

Helios Innovations har vunnit många priser, bland annat Carnegies och SvD Näringslivs tävling ”Framtidens entreprenör” samt Startup 4 Climate, en av Europas största innovationstävlingar med klimatfokus. Grundarna Johanna Gillberg och Jonatan Persson har också listats på Forbes lista över de 30 mest lovande unga företagarna i Europa.

Men företagets framgång har inte varit spikrak. Den största utmaningen har varit att skala upp processen till en industriell nivå. Processavfall är också extremt korrosivt och frätande, med höga koncentrationer av salter som sliter på materialet det kommer i kontakt med.

– Det finns få material som klarar av en konstant ström av sådant avfall. Vi har genomfört många tester och experiment och har nu hittat rätt lösningar, men fortsätter hela tiden utveckla tekniken. Vi har prövat många material som visade sig inte vara tillräckligt hållbara. Eftersom avfallsvatten ofta är blandat och oidentifierat, har det varit svårt att specificera exakt vad som krävs till våra leverantörer, vilket har gjort processen ännu mer utmanande, säger Johanna Gillberg.

Företaget började testa släckvatten under första kvartalet 2024 och utvärderade brandskum under våren. Efter dessa tester ingicks avtal med Presto, ett ledande företag inom brandskydd i Sverige, under sommaren. Kort därefter genomfördes företagets första stora rening av PFAS-fyllt släckvatten, där lösningen koncentrerar molekylerna för att minska avfallsmängden som behöver brännas.

– Vår lösning innebär att vi kan koncentrera volymen av PFAS-avfall, vilket minskar mängden som behöver skickas på förbränning och därmed sänker kostnaderna. Jag har en bakgrund som kemist med särskild inriktning på miljögifter och har lagt mycket tid och engagemang på PFAS-hantering, eftersom jag anser att det är både intressant och viktig, säger Johanna Gillberg.

Vidare förklarar hon att högtemperaturförbränning är det enda accepterade alternativet i Sverige idag för att förstöra PFAS. Trots detta finns det osäkerheter kring om alla PFAS-ämnen verkligen förstörs vid förbränning.

– Vår teknik bidrar till att reducera mängden vatten som innehåller PFAS, men vi söker nu samarbetspartners för att kunna ta en mer heltäckande approach till PFAS-hantering, säger hon.

Har ni några patent?

– Vi skickade in två patentansökningar i februari, så de är fortfarande under behandling. Cellulosablocken vi använder tillverkas inte av oss själva, vi har dock upptäckt en ny tillämpning för dem. Patenten handlar främst om hur vår teknik är så effektiv att vi kan rena en stor mängd vatten på en liten yta.

Vilka är era huvudsakliga kunder?

– Genom vårt samarbete med Stena, som arbetar med hela tillverkningsbranschen, får vi processvatten från olika kunder och industrier. Detta hjälper oss att testa och finjustera vår teknik under olika förhållanden. Vi har upptäckt att vår teknik fungerar bra för fordonsindustrin och vi har kundcase inom gjuterier och läkemedelsindustrier. Hittills har vi haft ett brett fokus och har ännu inte identifierat ett specifikt nischområde. Vi är fortfarande i en generell fas.

Vad ser du för tillväxtmöjligheter inom PFAS-spåret?

– Det finns stora tillväxtmöjligheter inom PFAS-hantering. PFAS-föroreningar är ett globalt problem, inte bara begränsat till Sverige. Med det ökande behovet av att byta ut brandskum som innehåller PFAS mot PFAS-fria alternativ, kommer det miljöfarliga skummet att behöva hanteras kostsamt. Om vi kan bidra till att sänka kostnaderna för hantering av detta avfall, kan fler aktörer göra miljövänliga val, vilket skulle innebära en betydande vinst för miljön.