Hållbarhetsredovisningar måste granskas

Oberoende granskningar krävs för att hållbarhetsredovisningar ska vara trovärdiga. Men hittills har granskningarna inte alltid varit likvärdiga.
Därför får nu Sverige, som första land i världen, rekomendationer för hur granskningarna ska utföras.

Många stora företag publicerar numera frivilliga hållbarhetsredovisningar som separata trycksaker och på företagens hemsidor. Nästan 400 företag i 33 länder gav ut en sådan redovisning förra året, enligt Global Reporting Initiative, GRI.

I takt med att miljöinformation och rapportering av sociala prestanda bedöms som viktig av pensionsfonder och andra fondförvaltare så växer också kravet på att denna redovisning ska vara oberoende granskad.

Ny trend

GRI har i samverkan med bland andra FN under ett tiotal år utvecklat en vägledning för hur hållbarhetsredovisningar ska presenteras och vad de bör innehålla. Deras vägledning har idag blivit en viktig utgångspunkt för många hållbarhetsredovisningar. En ny företeelse för hållbarhetsredovisningar är att de ingår som en separat del i tryckta årsredovisningar och att en oberoende granskningsberättelse publiceras på samma sätt som den finansiella redovisningen följs av en revisionsberättelse.

SKF:s hållbarhetsredovisning och SAS miljöredovisning som den svenska Föreningen för revisionsbyråbranschen, FAR, i år nominerade till tävlingen om Bästa redovisning i Europa är exempel på den nya trenden.

Granskning ett krav

Ett problem med den här typen av oberoende granskningar har varit att det inte funnits någon given standard för hur granskningarna ska utföras. Det har i sin tur inneburit att flera stora företag valt att inte låta en oberoende granskare titta närmare på deras hållbarhetsredovisningar. Resultatet blir då att förtroendet för hållbarhetsredovisningarna inte är lika stort.

– I takt med att miljöinformation och rapportering av sociala förhållanden bedöms som allt viktigare växer kravet på att också denna redovisning ska vara granskad. Det har tidigare saknats en gemensam metodik för att genomföra denna typ av granskningsuppdrag, säger Dan Brännström, generalsekreterare i FAR.

Först i världen

Internationellt pågår flera arbeten för att harmonisera den här typen av granskningar. Den europeiska revisorsorganisationen, FEE, har publicerat ett antal dokument som bidragit till normgivningen i detta revisionsnära område. International Auditing and Assurance Standards Board, IFAC, publicerade i början av året en generell standard, International Standard on Assurance Engagements 3000 och kommer sannolikt att utveckla en internationell standard för granskning av hållbarhetsredovisning framöver.

Men i väntan på att en sådan specifik internationell standard ska tas fram har FAR utarbetat rekommendationer för vad en oberoende granskning av frivilliga hållbarhetsredovisningar ska innehålla.

– Det här innebär att FAR, som första förening för revisionsbyråbranschen i världen, nu fastställt en rekommendation inom detta område. Det är ett pionjärarbete som på allvar kan bidra till kvalitetssäkringen av den flora av frivilliga separata redovisningar som går under samlingsnamnet hållbarhetsredovisning, säger Lars-Olle Larsson, KPMG, expert inom miljö- och hållbarhetsrevision och specialistledamot i detta kunskapsområde i FAR.

Ett syfte med den föreslagna rekommendationen är att uttrycka vad god revisionssed är när det gäller granskning av hållbarhetsredovisningar, ett område som ligger nära den finansiella revisionen, och att utvecklingen ska skyndas på.

– Men det behövs en tid för anpassning, och under den tiden rubriceras FAR:s rekommendationer som förslag, berättar Lars-Olle Larsson.

Öka tilltron

Syftet med uppdraget att göra en oberoende översiktlig granskning av den information som presenteras i en frivillig hållbarhetsredovisning är att en granskare bedömer om den redovisade informationen överensstämmer med de kriterier som hållbarhetsredovisningen upprättats utifrån, exempelvis GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

– Avsikten med den uttalade slutsatsen är givetvis att förbättra tilltron till det som skrivs i hållbarhetsredovisningarna och att höja kvaliteten på den redovisade informationen, förklarar Lars-Olle Larsson.

Fakta:

Föreningen för revisionsbyråbranschens rekommendation heter ”Förslag till rekommendation; Oberoende översiktlig granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning.”

Rekomendationen behandlar planeringen och genomförandet av granskningen. Den tar också upp ett antal granskningsåtgärder som ska utföras, exempelvis besök på en eller flera enheter för att granska att väsentliga förhållanden är beaktade i redovisningen.

Förslaget till rekomendationer kan laddas ner från www.far.se

Fakta

I Sverige finns för närvarande cirka 600 vindkraftsaggregat som sammanlagt ger 0,6 TWh.

Störst i världen på vindkraft är Tyskland med 12 000 MW installerad vindkraft som, kommer från 14 000 vindkraftverk. Spanien ligger tvåa, USA trea och Danmark som producerar 2 800 MW årligen ligger på fjärde plats.

85 procent av världens 61 500 vindkraftverk finns i Europa.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.