Hållbarhetsexperten: Risker med nytt ramverk – 4 tips för att lyckas  

Tanken är att göra sådan information jämförbar i linje med exempelvis ISSB och GRI. Ramverket bygger på fyra områden: styrning, strategi, påverkan/riskhantering samt framtida nyckeltal och mål. Versionen är en beta och ska utvecklas vidare till 2027.

Risker med TISFD

Parul Sharma är människorättsjurist och hållbarhetsexpert. Hon säger att en utmaning med TISFD och liknande ramverk är att social hållbarhet riskerar att bli väldigt process- och rapporteringsdrivet snarare än ”verkligt förändringsdrivet”.

– Många organisationer är redan ganska mogna inom klimatrapportering, men social hållbarhet är betydligt svårare att mäta på ett rättvisande sätt. Det finns en risk att man fastnar i indikatorer och policys snarare än faktisk påverkan på människor.

Samtidigt, säger hon, är ramverket intressant eftersom det försöker synliggöra att sociala risker har finansiell påverkan.

– Brister inom exempelvis arbetsvillkor, diskriminering eller människorättskränkningar kan leda till juridiska risker, leveransstörningar, kompetensbrist och förlorat förtroende.

Fundera på vem rapporteringen är för

Hon tycker att företag ska fundera och diskutera igenom hur man ska göra.

– Jag tycker också att det är viktigt att diskutera vem rapporteringen egentligen är till för. Om fokus blir att uppfylla investerares eller regulatorers krav kan man missa perspektivet från de grupper som faktiskt påverkas, exempelvis anställda, leverantörsled eller lokalsamhällen.

Hon ser risker med standardisering över lag:

– En annan kritik är att standardisering kan bli problematisk inom social hållbarhet eftersom frågor om arbetsvillkor, inkludering eller mänskliga rättigheter ofta är starkt kontextberoende. Det som är relevant i en verksamhet eller region behöver inte vara det i en annan.

Parul Sharmas tips för lyckad rapportering av social hållbarhet

• Börja med dialog snarare än data. Prata med de grupper som påverkas av verksamheten innan ni bestämmer vilka indikatorer som ska rapporteras.
• Fokusera på några få frågor där verksamheten faktiskt har störst påverkan i stället för att försöka rapportera på allt samtidigt.
• Investera i kompetensfrämjande insatser internt. Många organisationer saknar fortfarande tillräcklig kunskap om social hållbarhet, mänskliga rättigheter och social riskhantering.
• Lägg större fokus på värdekedjan där de grövsta människorättskränkningarna ofta sker. Många företag har relativt god kontroll över den egna verksamheten, men betydligt mindre insyn längre ned i leverantörsled och underleverantörer.