Inga produkter i varukorgen.
Expertens råd i CSRD-hetsen: Glöm inte taxonomin
Hållbarhetsrapportering
Mitt i all CSRD-hets glömmer många att de också ska rapportera enligt EU:s gröna taxonomi. Det noterar Mikael Scheja, redovisningsspecialist på PwC. Här är hans råd för att inte halka efter.
✔ Risken med att missa taxonomin
✔ Detaljen många bommar
✔ Rådet inför omnibuslagen
Foto: Pressbild PwC/Adobe Stock.
EU:s regler om obligatorisk hållbarhetsredovisning Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, har börjat gälla. Men mitt i allt fokus på att förstå och följa direktivets hållbarhetsstandarder, ESRS, glömmer många bort att de också ska rapportera enligt EU:s gröna taxonomi. Det säger Mikael Scheja, redovisningsspecialist på PwC.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det är mycket ny lagstiftning och många stirrar sig blinda på CSRD. Där ser vi att vissa initialt glömmer att de också ska rapportera enligt taxonomin. Det gör att man längre fram får mer jobb. Det blir mer ineffektivt och dyrare, säger han till Miljö & Utveckling.
EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som fastställer kriterier för när en verksamhet anses vara miljömässigt hållbar. För att den ska göra det, behöver den väsentligt bidra till minst ett av EU taxonomins sex miljömål, inte orsaka skada för något av målen och leva upp till vissa sociala minimumskyddsåtgärder.
EU-taxonomin har redan börjat gälla för de största börsnoterade företagen, men nu utvidgas kravet till att omfatta alla företag eller koncerner som ska upprätta en CSRD-rapport.
– Nu är det fler bolag som omfattas. Utmaningen med EU-taxonomin är att det är ett väldigt komplext system, med många detaljer. Beroende på vilken typ av bolag du är, eller vilken typ av bransch du verkar inom, skiljer det sig mycket i omfattning. Vissa bolag får ingen träff alls, och kan enkelt göra sin rapportering medan andra får ett rejält kartläggningsarbete, säger han.
Fakta
EU-taxonomins sex miljömål
- Begränsning av klimatförändringar
- Anpassning till klimatförändringar
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Övergång till cirkulär ekonomi
- Förebyggande och begränsning av föroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Detaljen många missar
Ett råd han ger till företag som ska taxonomirapportera, är att inte glömma bort att den sociala kontexten.
– EU-taxonomin är ett klassificeringssystem för att se hur mycket du ställer om din verksamhet mot ett antal miljömål. Men det finns också ett kriterium att du ska leva upp till sociala minimumskyddsåtgärder, som OECD:s riktlinjer. Det kallas minimum safeguards, och är något jag tror att man ofta bommar, säger han.
Rådet inför omnibuslagen
Samtidigt som många är fullt uppe i att sätta sig in i och följa de nya regelverken, kommer bud från EU om att sänka kraven genom en så kallad omnibuslag. I sammanhanget ger Mikael Scheja rådet till företag att ha is i magen.
– Många företag sitter och funderar på alla partsinlagor och den lobbying som pågår i Bryssels korridorer. Om det minskar i omfattning, eller skjuts på framtiden. Om jag var dem, skulle jag vänta lite och hålla mig kall i någon månad till för att se vad det landar i. Agera inte på ryktena, utan fortsätt med jobbet du gör. Men gör inte heller några större justeringar, för då är risken att du behöver göra om, avslutar han.
