Inga produkter i varukorgen.
Förstörde värdefulla svampar – döms till 70 000 i böter
Juridik & Politik
Kalmar tingsrätt dömer stiftelsen Skogssällskapet till 70 000 kronor i böter för att ha avverkat en värdefull nyckelbiotop i Emmaboda kommun. Nyckelbiotopen har varit listad sedan 1994.
Foto: Adobe Stock
70 000 kronor är prislappen på en 1,2 hektar stor nyckelbiotop innehållandes ädellövskog, död ved, socklar och högstubbar, samt arter som fläckticka och glansfläck.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Fastigheten som ägs av Karlskrona kommun var vid tiden för avverkningen, november 2017 till mars 2018, klassad som en nyckelbiotop av Skogsstyrelsen.
Detta var något om Kenneth Johansson, kommunens VA-chef, inte visste om när han lade ut avverkingsjobbet på Skogssällskapet. Han har varit VA-chef sedan 2001, och menar att skogslagstiftningen är svår att tolka, och att kommunen därför anlitat entreprenörer som de förutsatt hade koll på lagstiftningen.
– Jag har aldrig blivit informerad om att det var en nyckelbiotop, säger Kenneth Johansson till Miljö & Utveckling.
Skogsföretaget agerade ”oaktsamt”
Kalmar tingsrätt skriver i sin dom att det varit lätt för Skogssällskapet att kolla upp om marken var skyddad eller inte. Skogsstyrelsen har informationen i sina databaser.
Enligt miljöbalken 12:6 krävs det samråd med Skogsstyrelsen om man planerar att göra en skogsbruksåtgärd i en nyckelbiotop.
Upptäcktes på satellitbilder
Den olagliga avverkningen upptäckes av Skogsstyrelsen som såg den på sina satellitbilder. Vid tidpunkten hade man hunnit avverka 1,2 hektar skog. Beställningen låg på 1,5 hektar och stoppades då.
Åklagaren yrkade på 180 000 kronor i böter. Tingsrätten gav Skogssällskapet 50 000 kronor i företagsbot för miljöbrott. Värdet på det olagligt avverkade timret beräknas till 80 000 kronor, men tingsrätten beslutade om företagsbot på 20 000 kronor med hänsyn till den andra företagsboten och värdet på timret.
Kommer ni förändra era rutiner på något sätt till följd av det inträffade?
– Vi kommer kolla med entreprenören så att alla erforderliga tillstånd finns innan jobbet börjar, säger Kenneth Johansson.
Andra sätt att räkna på
Att utgå från värdet på det avverkade timret är dock inte den enda möjliga värderingsmetoden. Miljö & Utveckling har haft kontakt med Bengt Steen, professor emeritus vid Chalmers och en av Sveriges främsta experter på det som kallas monetarisering. Monetarisering innebär att man sätter en prislapp på naturvärden.
– Det finns två sätt som praktiseras idag för att värdera naturvärdena. I det ena använder man sig av paneler som får bedöma värdet. ”Contingent valuations methods (CVM)” och ”choice experiments”. Sådana metoder används av domstolar i USA. Men det är kostsamt och kanske inte rimligt att använda här.
– Det andra utgår ifrån kostnaden att upprätthålla en biodiversitet på en rimlig nivå i en viss region. För att man skall kunna tillämpa den behöver man veta hur många rödlistade arter som fanns i området, säger Bengt Steen.
