Forskare: Prissätt ekosystemtjänster i jordbruket

– De jordbruksmetoder som skulle bidra med störst värden till samhället i stort och även till jordbruket används i ganska liten utsträckning. Istället tenderar enskilda lantbrukare att ta beslut som grundar sig på kortsiktiga analyser utan att räkna in ekosystemtjänsterna, säger Mark Brady, nationalekonom vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) i Lund samt på AgriFood, SLU.

Exempel på ekosystemtjänster som kommer från naturen och används i jordbruket är jordmånsbildning, reglering av vatten och inlagring av kol i marken.

Osynliga ekosystemtjänster

I studien har Mark Brady tillsammans med sina forskarkollegor undersökt hur ekosystemtjänster kan ges ett ekonomiskt värde, för att få bättre skydd. Metoden träda och vallodling som miljö- och klimatåtgärd i slättbygd har undersökts.

Forskarna tittade på effekterna av att lägga 5, 15 respektive 25 procent av den i dag uppodlade jordbruksmarken på den skånska slätten i träda.

De kom fram till att nivån 15 till 25 procent skulle ge störst värde till samhället på tjugo års sikt, i form av bevarade ekosystemtjänster, kolinlagring, minskad övergödning av Östersjön och möjligheter till framtida goda skördar.

Dock skulle innebära ett inkomstbortfall på 12 till 18 procent för den enskilde lantbrukaren det första året. Ändå blev det samhällsekonomiska värdet så stort att det kan motivera ändrade jordbruksmetoder, menar forskarna.

Kostsamt för bonden

Att ändra jordbruksmetoder kan bli kostsamt för den enskilda lantbrukaren, även om det är för allmänhetens bästa.

Mark Brady menar att styrmedel kan få bönder att välja ett mer hållbart jordbruk. Och där behöver politikerna komma in.

– Det finns framsynta jordbrukare som redan idag använder mer miljövänliga metoder som exempelvis täckgrödor och minskad jordbearbetning. Men vår studie visar att mycket större insatser är motiverat. Bevarandet av ekosystemtjänster behöver vara lönsamt för lantbrukaren, säger han.

Ny modell sätter värde på ekosystemtjänsterna

För att synliggöra ekosystemtjänsternas betydelse har forskarna tagit fram en modell där ett ekonomiskt värde har satts på tjänsterna. Framtida generationers behov av att odla mat är också medräknat i kalkylen. Modellen har tagits fram för att hjälpa beslutsfattare att förvalta Sveriges jordbruksmark.

– När det blir lättare att se hur ekosystemtjänster kan bidra till ökad nytta kommer de att bevaras i högre grad. Också jordbrukarna själva förlorar i längden på en alltför intensiv växtodling. Bördigheten minskar, ekosystemtjänsterna påverkas negativt och skördarna blir sämre och mer osäkra, säger Mark Brady.

Läs mer om den ekonomiska modellen här.