Inga produkter i varukorgen.
Klimateffektivt byggande: Förskolan Hoppet fick grund av återvunnet glas
Klimat
Pilotprojektet förskolan Hoppet är byggt med 70 procent lägre klimatbelastning från de stora systemvalen. Bland annat har de valt att använda återvunnet glas som grund. Hållbarhetskonsult Maria Perzon förklarar vad som hade krävts för att nå ännu lägre.
Förskolan Hoppet i Göteborg.
Göteborgs politiker gav 2017 stadens lokalförvaltning uppdraget att bygga en fossilfri förskola. Alla material och alla skeden av byggnationen skulle vara inräknat när pilotprojektet summerades på sista raden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi kommer inte att nå målet helt fossilfritt och klimatneutralt. Det hade varit nästan omöjligt att nå det målet, förklarar Maria Perzon, sustainability manager på teknikkonsultbolaget Bengt Dahlgren, som varit med från start i innovationsprojektet.
Siktar på att klimatoptimera byggnader
Göteborgs stads långsiktiga målsättning är att klimatoptimera alla byggnationer och att staden ska vara klimatneutral 2030. När planeringen av förskolan Hoppet startade var byggmaterialens fossil- och klimatbelastning prioriterade kriterier, men också skalbarhet och merkostnad skulle vägas in.
Förskolan Hoppet har kostat 105 miljoner kronor att bygga, vilket lokalförvaltningen uppger är cirka 20 procent högre än en traditionellt byggd förskola. Material i grund och stomme bedöms stå för en merkostnad på 2-5 procent av entreprenadkostnaden.
FAKTA
Förskolan Hoppet
- Storlek: 1 848 kvm
- Läge: Göteborg
- Komplementbyggnader: 3 stycken
- Minskningar i klimatbelastning:
Den färdiga förskolan har ett modernt avskalat uttryck med obehandlad träfasad, men det finns även en djupare tanke bakom gestaltningen. Materialreducering har varit en uttalad strategi både av klimat- och kostnadsskäl.
– Tänk på att inte överdimensionera trästommen. Kanske ha färre innerväggar och måla färre av dem, tipsar Maria Perzon.
”Ger en halvering av klimatpåverkan”
Genom klimateffektiva byggmaterial och ökat återbruk har klimatbelastningen från de stora systemvalen reducerats med 70 procent jämfört med referensförskolan. Och detta utan att räkna in bundet kol.
Vid en traditionell byggnation står betonggrunden för upp till en tredjedel av koldioxidavtrycket, enligt Maria Perzon. Förskolan Hoppet är byggd med koljerngrund, byggelement av återvunnet glas med stålram.
– Det ger en halvering av klimatpåverkan från grunden jämfört med betongplattan.
Vad hade krävts för att minska mer än 70 procent?
– Återbruk är en lösning. Vi har återbrukat en del produkter, men inte så mycket att det har gett så stor effekt på klimatpåverkan, säger Maria Perzon och tillägger att det hade behövts ännu mer tid för att hitta fler återbrukade produkter.
Maria Perzon ger ändå ett tiotal exempel på återbruk, allt från lekredskap och akustikplattor till installationsprodukter.
– En del rostfria hyllor i storköket är återbruk. Det är väldigt dyrt med storköksutrustning så där har lokalförvaltningen ett system för återbruk. Det fungerar så bra att det inte fanns så mycket över till Hoppet.
Stål en framtida utmaning
Det enklaste att göra för att få ner klimatavtrycket är att bygga i trä. Produkterna på installationssidan har varit svårast att byta ut, enligt Maria Perzon.
– De har ganska stor klimatpåverkan för det är mycket stål. Så det är något man måste ta tag i.
